Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’kungl, hushållningssällskapen.
13
Egnahemsidén bör ej göras till en modesak, utan föras framåt med
urskiljning och insiktsfullt omdöme, emir i motsatt fall det kan befaras, att det
tilltalande syftet därmed eljest förfelas.
Stockholm den 29 februari 1908.
rå Förvaltningsutskottets vägnar:
Theodor Odelberg.
Olof Stjernquist.
Uppsala låns Hushållningssällskap.
I anledning af Eder skrifvelse till Uppsala lilns kungl, hushållningssällskap
den 24 sept. 1907 med därvid fogade promemoria har kungl,
hushållnings-skåpets förvaltningsutskott inhämtat yttranden från länets hushållningsnämder
samt vid sammanträde den 21 innevarande januari diskuterat, dithörande frågor.
Till en början har konstaterats, att utvandringen till främmande länder
fråu Uppsala län bar varit jämförelsevis mycket obetydlig. Häraf torde framgå
ej mindre att inom detta län emigrationens verkningar gjort sig kännbara
hufvudsakligen allenast medelbart och genom följderna af en å andra orter i
Sverige uppkommen relativ folkbrist, än äfven att förhållandena härstädes
egentligen blott indirekt och genom jämförelse med andra delar af landet
kunna gifva ledning för bedömande af massemigrationens orsaker.
T)e särskilda punkterna i promemorian synas gifva anledning till följande
uttalanden:
1) Inom länet har näppeligen heinmansklyfningen gått till öfverdrift eller
framkallat för hemmasägarue ett allt för stort beroende af biförtjänster.
Tillfället till sådana har för öfrigt i stort sedt åtminstone icke undergått någon
försämring, äfven om biförtjänsterna under inflytande af tillfälliga
omständigheter tidtals och på vissa håll varit vida ymnigare än nil. Jordbrukarens
ekonomiska ställning måste i allmänhet betecknas som ganska svag, och
naturligtvis gäller detta särskildt om de hemmansägare, som i följd at’ egeudomarncs
ringa storlek hafva mindre motståndskraft gent emot ogynnsamma
väderleksförhållanden eller konjunkturer eller som sakna stödet af skog.
2) Försvinnandet af jordtorpen är en allmänn företeelse, som beror på
flere samverkande orsaker. Viktigast af dessa orsaker torde vara den ined
afseende å större torp verksamma, att arbetsklassens stegrade anspråk på lön
och kosthåll gjort det för torparne omöjligt att hålla de drängar, som
erfordrats för dagsverksskyldighetens fullgörande. I öfrigt inå nämnas, jämte den
tilltagande obenägenheten emot jordbruksarbete, deri omständigheten, att ofta
nog ersättningen för öfverdagsverken varit alltför låg. Däremot torde de förr
vanliga mindre prestationerna, såsom spånad och bärplockning, föga hafva
inverkat; äfven där dessa prestationer formellt kvarstå, pläga de nämligen ej
fullgöras eller utkräfvas.
Torpens försvinnande har för det större jordbruket medfört stora
svårigheter. Uven när den ständigt erforderliga arbetskraften kan erhållas genom
användando af statkarlsystemet. saknas tillfälle att under vissa period c
anskaffa extra arbetskraft.
Hackstugusittarnes antal kan icke i allmänhet sägas hafva undergått någon
förminskning.
3) Bristen på arbetare har under de senaste åren allt mera tilltagit och
numera stegrats ända till olidlighet. Såsom de närmaste och verksammaste
orsakerna må anföras den höga aflöning, som industrien åtminstone tidvis er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
