Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
15
arbetskostnader, ökade utlägg för byggnader och jordförbättringar, hvilka utlägg
blott långsamt återkomma, samt stegradt behof af rörelsekapital. Däremot
har det mindre jordbrukets ställning förbiittrats, dels genom ökade yrkesinsikter
och dels såsom följd af ett ganska utbredt föreningsväsen.
2) Orsaken till torpareklassens afsevärd» minskning torde framför allt
vara att söka i följande omständigheter: å ena sidan svårigheten för
inne-hafvarne af större och medelstora torp att till rimligt pris kunna anskaffa
dräng; torparens pä grand af okunnighet och bristande rörelsekapital ringa
förmåga att utnyttja torpens produktionsmöjligheter; och slutligen den numera
jiimförelsevis stora lättheten att finna en, åtminstone skenbart, bättre utkomst
såsom lösarbetare; samt, å andra sidan, jordägarnes obenägenhet att sätta
torpen i fullgodt skick så till byggnader som jord, då åtkomsten från torpen
synts alltför ringa, helst soin de dagsverken, som af torparne utgöras, alltför
ofta måste anses som mindervärdiga.
Det är gifvet att det större jordbruket förr haft en billig och säker
arbetskraft i torparne, men sedan systemet råkat på förfall och ej längre kan
prestera annat än underhaltiga arbetare, hvilkas yrkesskicklighet och intresse
för jordbruket är mindre än statkarlarnes, är det större jordbruket
otvifvelaktigt bättre betjänadt med en på annat sätt anskaffad, om också dyrare arbetskraft.
Do små torpen ha väl oftast varit utlämnade till äldre arbetare som ett
slags pension, och däri har nog ingen ändring ännu hunnit inträda.
3) Det är först under det sista årtiondet som svårighet att anskaffa
arbetskraft till jordbruket egentligen yppat sig, något tidigare i närheten af
Eskilstuna och i dc närmast Stockholm belägna delarne af länet, senare i
öfriga delar och sist i de trakter, som äro sämst lottade på kommunikationer.
Från länets arbetsgivareförening, som omfattar ett 150-tal större jordbruk,
uppgafs förliden höst att efter flyttningstidens slut en brist förefanns å c:a
C00 fasta jordbruksarbetare. Och säkert är att redan förut arbetskraften måst
inskränkas vid alla gårdar samt att den näppeligen tål ytterligare minskning
utan att jordbrukets skötsel blir allvarligt lidande; detta sà mycket mera som,
i följd af stark socialistisk agitation, arbetsvilligheten under de sista ären
betänkligt minskats, livad däremot beträffar arbetarnes förmåga att
åstadkomma fullgoda arbetsprescntationer, har denna snarare ökats, såsom en följd
af stigande upplysning ocb den uppryckning, som den socialistiska rörelsen
onekligen medför.
4) Minskningen af arbetskraft för jordbruket inom detta län beror
säkerligen vida mera på flyttning till städerna och öfvergång till industrien än
på utvandring. Genom denna minskning har dock jordbrukets skötsel
otvifvelaktigt, mast eftersättas; men endast i ringa mån torde åker ha blifvit utlagd
till betesmark af denna anledning. Rotfruktsodlingen synes för närvarande
göra raskare framsteg vid det mindro jordbruket än den gör vid det större, där
bristen pä arbetskraft nästan hämmar vidare utveckling afdennaviktiga odlingsgrcn.
ö) Beträffande kreditförhållandena för jordbruket torde kunna sägas, att
krediten sir väl ordnad i afseende pa. prima inteckuingssäkerhct, men att goda
anordningar saknas för belåning af såväl sekunda inteckningar (öfver GO procent
af taxeringsvärdet) som af jordbruksinventarier. Detta senare utgör en
afsevärd svårighet för arrendatorer, enär deras enda tillgångar i allmänhet ligga
i dessa inventarier, hvilka, med jordbrukets nutida snabba utveckling, undan
för undan måste ökas i mängd och värde. Och slutligen är äfven
personalkrediten otillfresställande ordnad, hvilket är så mycket mera kännbart, som
behofvet af rörelsekapital för jordbruket är stadt i jämnt och raskt, stigande.
O) Det, lider intet tvifvel att landtmannen skulle erhålla högre valuta
för sina produkter, om de kunde dels höja varornas kvalitet, dels utbjuda dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
