Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
17
Östergötlands läns Hushållningssällskap.
1) Hvad först angår frågan om beskaffenheten af de biförtjänster, somå
olika orter stå de mindre hemmansägare till buds, hvilka icke äga tillräckligt
stora hemmanslotter för att af de egna gårdsbruken enbart kanna hafva sin
utkomst, samt de förändringar dessa biförtjänster undergått på de sista fyratio
åren, kan svaret härå icke grundas på siffror eller säkra uppgifter. Sådana
(innas icke tillgängliga. Utskottet har dock den bestämda uppfattningen, att
de mindre jordbrukarnes ekonomiska ställning icke försämrats utan snarare
förbättrats under ifrågavarande tidsperiod. Tillfällena till biförtjänster hafva
äfven ökats à säviil slätt- som skogsbygden och arbetslönerna stigit i afsevärd
grad. På slätten utgöras dock biförtjänsterna hufvudsakligen af
jordbruksarbete och anlitas därför sällan af de mindre hemmansägarne, hvilka icke
gärna åto na sig sådant hos andra. 1 länets skogstrakter, där tillfälle till
körförtjänster tinnes, sökas dessa sä mycket flitigare och gifva mångenstädes
en afsevärd inkomst, med nu rådande höga aflöningar.
2) Orsakerna till den starka minskningen af torpare- och
backstugusittare-klassorna äro säkerligen af flera slag. Torpareinstitntionen, som passade för
det cxtensiva jordbruket, lämpar sig mindre väl för det intensivare, hvilket
hufvudsakligen använder hästar såsom dragkraft och ersatt en stor del af den
mänskliga arbetskraften genom användande af maskiner. Dessa omständigheter
kräfva nämligen fasta arbetare, hvilka äro att påräkna för hvarje dag och
ie.ke såsom torparen måste ägna en del af sin tid at torpjordens skötsel.
Förr kunde torparen, genom att hålla dräng för arbetets utförande vid
herrgården, någorlunda uppfylla det intensiva jordbrukets kraf på en fast
arbetsstyrka, men de höga lönerna för ogifta, arbetare hafva i hög grad försvårat
detta.
De nu omnämnda förhållandena hafva gifvit anledning till att jordägarne
ofta. funnit med sin fördel förenligt att lägga torpjorden under eget. bruk eller
bortläinna densamma mot penningarrende och i stället anställa fasta arbetare.
Likaledes torde torparen. hvilken i allmänhet har läng väg till
arbetsplatsen, anse det obekvämt att utgöra, dagsverken såsom skatt för torpet.
Därför torde äfven ban vara mest benägen att erlägga penningarrende, allra
helst, tillfölje arbetet vid herrgården, torpjordeu oi’ta blir mindre väl skött
och dä lämnar dålig afkastning.
Man kan sålunda med skäl söka anledningen till torpens försvinnande
såväl hos jordägare som bos torpare. Den bättre och säkrare inkomsten vid
industrien har ock säkerligen haft en icke oväsentlig betydelse för minskningen
af ifrågavarande jordbrukareklasser.
3) Att tillgången på arbetskraft för landtbrukets behof blifvit mera knapp
är ett sakförhållande, som icke lär kunna bestridas. Men orsaken bärtill
torde ej så mycket vara emigrationen utan fastmera vår framåtgående industri,
som med ofvermäktig konkurrens drager till sig våra dugligaste arbetare.
Härigenom hafva äfven jordbruksarbetarnes löner stigit, så att dessa ungefärligen
fördubblats under de sista 20 à 25 ären.
4) Svårigheten att anskaffa arbetskraft har dock ännu ej inom detta län
varit sådan, att den föranledt åkerns utläggande till betesmark. Ej heller
har den inverkat hindrande på rotfrnktsodlingens framsteg. Denna odling har
snarare först under senaste åren börjat allmännare införas på såväl större
som mindre gårdar och tagit ökad fart, sedan en råsockerfabrik blifvit anlagd
inom länet. Bristen pä arbetskraft och rotfruktsodlingens utveckling har
2—00707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
