Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
23
torde dessa arbetares utbytande mot s. k. statdrängar icke blifva sii betungande
för det större jordbruket, som man vid första påseendet skulle tycka. 1 socialt
hänseende medför emellertid »statarsystemet» sina stora ölägenheter,
synnerligast om hustrurna skola mjölka och därigenom nödgas försumma hem
och barn.
3) Kristen torde först. på de senare 15 å 20 ären gjort sig kännbar och
utvecklats i samma man som industrien inom landot dragit landtbefolkningen
till de större städerna.
Plikttroheten i arbetet bar synnerligen på sista decenniet märkbart
aftagit, beroende på känslan af lättheten att om ej här så där erhålla arbete,
ofta oberoende af medförda betyg. Agitation och rykten om framgångsrika
strejkor samt en allmän oro och jäsning i sinnena, i sin tur beroende pa att
vi nu hafva att göra med den första generationen modernt folkskolebildade
individer, torde äfven hafva minskat intresset för arbete — för andra.
4) I ganska betydande mån har emigrationen inom länet verkat hämmande
på jordbrukets gång och utveckling.
De naturliga slåtteriiugarne hafva mestadels utlagts till betesmarker,
hvaremot åkerjorden ännu brukas som sådan och rotfruktsodlingen mångdubblats.
Det senare beroende på att minderåriga härtill kunna brukas och att sådana
ännu finnas kvar i bygderna.
5) Mod hänsyn härtill torde kunna sägas, att utöfver hvad som är gjordt
tran det allmännas sida intet under den närmaste tiden bör göras. Det gjorda
behöfver utnyttjas och smältas.
fi) Härvidlag råder gifvetvis missförhållande. Bot härför torde vara att
söka i sammanslutningar ungefär i öfverensstämmelse med
äggförsäljniugsföre-ningarna, i inrättande af spannmålslagerbus samt i modererade järnvägsfrakter.
7) Utvecklingen af egnahemsfrågan hänger på en enda sak:
Intecknings-lagen. Möjliggör för jordägaren att kunna få inteckningar fördelade på hemman,
torp och lägenheter och detta utan inteckningshafvarens medgifvande, och de
Större gårdarne skola på ett naturligt sätt sönderfalla i småbruk.
Skall icke fara för saken uppstå, måste noga tillses, att egnabemstagare
innehafva nödiga förutsättningar, bl. a. kunskaper, för att kunna sköta sig, samt
att byggnaderna a egnahemslägenheter ej blifva för dyra.
Vexiö den C mars 1909.
Enligt uppdrag af Förvaltningsutskottet:
Aaby Ericsson.
Karl Meijer.
Kalmar låns Norra Hushållningssällskap.
1) De lagar och bestämmelser, som ända tills lagen den 27 juni 189(5 trädde
i kraft, varit gällande ifråga om liemmansklyfning och jordafsöndring, hafva
i viss mån lagt hinder i vägen för utstyckning af jorden i små brukningsdelar,
då den enda fullt användbara formen härför varit hemmansklyfning, hvilken
åter varit förenad med allt för stora kostnader. Någon rörelse i denna
riktning har icke heller gjort sig märkbart gällande inom sällskapets område,
ända tills genom förbemälda nya lag friare former för utstyckningeu infördes
genom ägostyckningsinstitutet, hvilket medfört åtskilliga styckningar
synnerligast inom södra delarne af området, där dock brukningsdelarne i allmänhet
förut voro mänga och sma. 1 hvad man svårigheten att utstvcka jorden i
små brukningsdelar påverkat, emigrationen, är svart att med full visshet afgöra,
men säkert är, att denna omständighet i allt fall därtill bidragit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
