Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 KM TO K ATIONBUTltEDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
utgör en försvinnande liten del af hela egendomen. Vidare borde staten
medgifva egnahemssökandena lindring i lagfartskostnaderna genom att bevilja dem
frihet från stämpelafgift.
Dessutom borde staten själf uppträda såsom försäljare af
egnahemslägenheter genom att stycka ut sina domäner till egna hem, och därvid skulle
staten på samma gång göra en god affär, ty det har visat sig, att man alltid
får bättre betaldt för en egendom, om man säljer den i småbitar, än om man säljer
den bel. Vill ej staten göra sig af med kronodomäncrna, kunde staten i
stället ä domänerna arrendera ut egnahemslägenheter på en tid af cirka tjugo
år, med rätt för innehafvaren att under sagda tid eller vid densammas slut
till sig lösa lägenheterna mot köpeskilling, hvars storlek lämpligen borde
bestämmas af domänuppskattningsniimnden.
Kalmar den 13 mars 1908.
A Sällskapets vägnar:
O. Trägårdh.
Oscar Cassel.
Gotland* läns Hushållningssällskap.
Emigrationen från Gottand har nu fortgått i 40 är. Den tog sin egentliga
början år 1808, troligen under inverkan af detta och föregående ars dåliga
skördar, och den första utvandringsperioden omfattar de sex ären 18G8—1873,
under hvilken tid i ,’272 personer utvandrade. De följande ären af 1870-talet
var utvandringen mindre betydande, kanske i följd af den allmänna ekonomiska
krisen och de nedgående konjunkturerna; men mot årtiondets slut viixer
utvandringen på nytt och blir nu vida våldsammare än under den förra perioden.
Ett relativt afbrott inträffar ären 1884 och 1885, och et.t ännu bestämdare
ar 1894. Detta är voro immigranterna till Gotland flere än de som utvandrade,
en tydlig verkan af den kris, som 18!i3 utbröt i Amerika och därifrån
utbredde sig till andra länder. Kfter denna tid har utvandringen alltjämt
fortgått, väl icke med samma våldsamhet som förut, men dock i sä stor
omfattning, att den väsentligen hämmat folkökningen på Gotlands landsbygd.
Jämför man folkmängden pä Gotlands landsbygd, sådan den var före
emigrationens början, och sådan den ar nu, och för denna jämförelse väljer
åren 1865 och 1905, sä finner man, att folkmängden vid början af denna
40-års-period uppgick till 47,122 personer, men vid dess sluj nedgått till
44,39(1. Landsbygden har således under denna tid förlorat icke blott hela
sitt nativitetsöfvcrskott, utan därjämte en icke obetydlig procent af själfva
folkstocken; och förlusten skulle i själfva verket hafva visat sig än större, om
icke under dessa ar förekommit en inflyttning från andra orter, särskildt
Småland, hvilken vida öfverstigit utflyttningen från Gotland till Sveriges
fastland. Emigrationen har också varit för gotländska förhållanden högst betydlig.
Den har nämligen under åren 18t!ö—1905 omfattat mer än 11,000
personer.
Växlingarna i emigrationen, dess stigande och fallande, tyckas närmast
sammanhänga med växlingarna i världskonjunkturcfna, särskildt i Amerika,
men de egentliga orsakerna till denna samhällsföreteelse måste vara att söka.
i förhållanden inom hemlandet. Och hvad Gotland beträffar, torde det icke
vara nog att hänvisa på det. gotländska folklynnet, hvilket, ehuru lugnt det
än må förefalla på ytan, likväl i sitt inre gömmer lystnaden efter det som
är nytt, dristigt och äfventyrligt. Vill man erhålla en tillfredsställande för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
