Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Emellertid liar jordbruket under de sista 50 ären ofta gifvit för svag
afkastning, och grunden därtill torde hufvudsakligen vara att söka i
ladugårdsskötselns relativa försummande. Genom odling af ängar och hagmark och
senare äfven genom myrarnas torrläggning och odliug har åkerjordens areal
högst betydligt ökats, medan däremot stammen af nötboskap endast långsamt
vuxit. Enligt tillgängliga uppgifter skullo åkerarealen frän 1840 till 1005
hafva nära fyrdubblats, under det att nötboskapsstammen (oxar, tjurar, kor
och ungnöt) på samma tid ökats med endast 57 %. Åkern har under sådana
förhållanden kommit att sakna nödig gödselkraft, och utfallet af skördarna
har i alltför hög grad varit beroende af väderlekens inflytande. Och Gotland
har under det sista halfva seklet ofta hemsökts af missgynnande väderlek.
Nitton af dessa 50 är hafva därför gifvit en skörd, som icke uppnått
medelmåttan, flere ganger varit långt därunder och en gång måst betecknas såsom
missväxt.. Af dessa svaga år inträffade fyra under 1800-talet, fem under
1870-talet ocli fvra under 1880-talet. Perioden 1873- 1885 innesluter åtta
dylika svaga skördeår. Under 1870-talet och större delen af 1880-talet. rådde
också pà <lOtland stort ekonomiskt betryck: konkurser och tvångsförsäljningar,
dittills nästan okända på landsbygden, förekommo nu där i stort antal. En
känsla af besvikna förväntningar och misströstan om framtiden fick insteg bos
många, och äfven bland allmogens söner och döttrar vaknade lusten att emigrera.
Med 1890-talet. kanske något år förut, börjar en uppåtgående rörelse.
Skördarna utföllo jämnare, och en förhoppningsfullare stämning utbredde sig
bland öns jordbrukare. Skiftet, det af allmogen så fruktade skiftet, hade nu
öfvergått större delen af ön och genom dc förut spridda ägornas
sammanförande till större enheter möjliggjort ett modernt jordbruk. Anläggningen
af Koma sockerfabrik och den däraf betingade sockerbetsodlingen medförde
lyftning åt både åkerbruk och boskapsskötsel. Bristen på nödigt antal annar
blef nu lifligt kännbar. Den har tills vidare nödtorftigt fyllts af tillfälliga
arbetare och arbeterskor frän andra orter; men det ma väl vara tillätet att
hoppas, att dc rikare tillfällen till arbete och utkomst, som jordbruket nu
erbjuder, skola förmå fästa vid Gotlands jord en talrikare befolkning än den
närvarande.
Efter denna allmänna öfversikt af de ekonomiska förhållandena på
Gotland öfvergår Förvaltningsutskottet till att, punkt för punkt, besvara do af
Emigrationsutredniitgen framställda frågorna.
1) Hollands jord har af gammalt varit fördelad i många små
brukningsdelar. Ägostyckning och hemmansklyfning fortgår alltjämt, på senare tid
till ett antal af omkring 200 om året. Kanske radde under 1870-och
1880-talet någon svårighet för dc miudrc jordägarne att vinna sin utkomst, men
för närvarande är tillgången på arbete riklig. I öfrigt hänvisas till den
föregående redogörelsen.
2) Torparnes antal här pa Gotland, med dess fä stora egendomar, har
aldrig varit stort, men har antalet på do senare ären starkt minskats, och
kan orsaken antagas vara, att bättre utsikter till utkomst för torpens
innehafvare yppat sig.
Baekstugusittarues antal har däremot varit jämförelsevis stort i forna
tider, men har äfven antalet af dessa minskats, hufvudsakligen därigenom att
deu jord, hvarpå deras byggnader varit uppförda, af dem blifvit inköpt, sedan
genom ägostyckning sådant förvärf underlättats.
Då tillgängen till fast arbetsfolk minskats genom torpens försvinnande,
kan detta, sägas haft ett ogynnsamt inflytande för de större jordbruken.
3) Tillgången på arbetskraft i jordbruket har under de senaste 40 åren
starkt minskats, och den bristande tillgången har särskildt blifvit kännbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
