Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
53
De gårdar, hvilkas ägare vidmakthållit sina torp, i all synnerhet de
mindre ocii medelstora, samt samtidigt gifvit deras innehafvare skäliga villkor,
äro för närvarande i afseende på tillgången af arbetsfolk bäst ställda.
På sådana gärdar åter, där torpen antingen indragits eller till
öfvervägande del utgöras af större; sex dagars torp, som ej kunna besättas, är
tillgången pä arbetskraft, dä det lösa arbetsfolket numera hellre gar till
industrien eller emigrerar, ytterst knapp, och mänga nödvändiga arbeten
måste redan nu här eftersättas.
Skulle torpen alldeles försvinna, måste ny arbetskraft på annat sätt.
tillföras det större jordbruket eller ock dessa större jordbruk styckas.
Att torpen skola behöfva försvinna, torde emellertid ej vara nödvändigt,
men härför är dock införandet af ett förbättradt torpsystem ur många
synpunkter att förorda, ett system, där torpets storlek bestämmes sä, att dettas
skötsel samt dagsverksskyldigheten tör detsamma kunna at innchafvarno
personligen utföras, samt, där dagsverksskyldigheten och ersättning för öfverarbete
sättas i förhållande till nu gällande pris på andra arbetsområden, hvarjämte
ersättning för af innehafvaren utförda förbättringar å af bonom innchafdt torp
vid eventuell afgång bör genom kontrakt vara honom tillförsäkrad.
3. Folkminskningen på länets landsbygd började omkring år 1880 och
har under de därpå följande 27 ären alltjämt fortgått. Denna minskning var
till en början föga kännbar och ersattes af arbetssparande maskiner. Ännu
på 1890-talet var tillgången på arbetsfolk tillräcklig. Särskildt under de
senaste tio ären har tillgången på arbetskraft för det större jordbruket
emellertid i hög grad aftagit. Anledningarna torde i främsta hand vara att söka
uti industriens utveckling och emigrationen.
Under de 2 à 3 senaste ären har situationen blifvit ännu sämre.
Folkbristen är nu belt uppenbar, och få torde de gårdar vara, som hafva alla
platser besatta. I all synnerhet företinnes stor svårighet att erhålla
kreatursskötare samt mjölkerskor. Tillståndet på arbetsmarknaden är således sådant,
att åtminstone alla större jordbrukare med en viss oro se framtiden an.
Arbetsdagen göres kortaro, arbetarnes fordringar pa ökade löneförmåner
stegras, samtidigt som arbetsintensiteten snarare minskas än ökas.
Allt detta skulle kanske ändock icke hindra det. större jordbrukets skötsel
och framtid — t.y förmåga att arbeta finnes hos vårt folk, — om icke de
socialistiska lärorna ingöto bos arbetaren ovilja mot husbonden samt ofta
fördunklade arbetarens rättsbegrepp. Ännu är socialismen icke i full fart
bar inom länet, men den lydnad för husbonden, som måste finnas för att
allt skall gå i rätt hjulspår, bar under det sista äret här och där i våra
bygder visat sig i betydligt aftagande.
Då härtill lägges att. det kraftigaste och bästa folket går till städerna
eller emigrerar, blir det de gamla samt den ännu ej utvuxna ungdomen, som
såsom arbetskraft står jordbruket, till buds, och prestationerna blifva
naturligtvis äfven i förhållande till arbetarestockens kvalité.
4. Den tilltagande bristen på arbetskraft för jordbruket kan knappast
sägas haft till följd något allmännare utläggande af åker till betesmark.
Rotfruktodlingens svårighet att vinna allmän terräng torde knappast
heller vara att tillskrifva uteslutande bristande arbetskraft, dä barn därvidlag
kunna uträtta det hufvudsakliga arbetet, utan är nog äfven beroende på
bristande företagsamhet och motvilja att bryta med den gamla häfdvunna
hafreodlingen. Däremot har den minskade arbetskraften i hög grad vållat
hämmande på det rena jordbrukets utveckling beträffande sådana viktiga
detaljer som täckdikning och öfriga grundförbättringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
