Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
55
Dessutom böra jordbrnkscgnahem, som äro belägna på större afstånd
från städer, större industricentra och större jordbruksegendomar och hvilkas
innehafvare sålunda ej kunna påräkna några biförtjänster, göras så pass stora,
10, 15, 20 å 25 tunnland, alt eu familj därpå kan hafva fullt arbete och
sin ordentliga bärgning, hvarmed följer att maximisilTran för dylika lan, eller
ö,000, kronor i dylikt fall bör kunna höjas.
Hjälmsäter den 26 januari 1908.
På förvaltningsutskottets vägnar:
Gilbert Hamilton.
Ordförande.
Ivar O. Wijk.
Värmlands läns Hushållningssällskap.1)
Anledningarna till den inom sällskapets område synnerligen starka
emigrationen äro att söka på olika områden. Den förnämsta är dock enligt
förvaltningsutskottets förmenande hoppet om att i Amerika, dit emigrationen
nästan uteslutande går, lättare och fortare nå en ekonomiskt oberoende
ställning, hvarjämte äfven härtill i hög grad bidraga bref från redan utvandrade,
hvilka i större eller mindre grad lyckats i sina sträfvanden och hvilka på
grund häraf uppmana sina hemmavarande anförvanter att följa efter. I
regel är det endast ofvan antydda personers bref och framställningar om
förhållandena pä andra sidan hafvet som komma till allmänhetens kännedom
och förvilla dess omdöme, under det de i jakten efter lyckan vilsegångna äro
tysta och deras lott sålunda blifver för de hemmavarande okänd. Härtill
komma vidare en del orsaker till missnöje med förhållandena i hemlandet.
Söner och döttrar till ägare af mindre egendomar, hvilka vid föräldrarnas
död se omöjligheten af att vinna, sin bergning på den ärfda gården, hafva
att välja på att söka sig in vid industrien eller söka sin lycka i annat land.
Med den oerhörda höjning i arbetslönen, som de sista ären medfört, är det
sä godt som omöjligt för en mindre hemmansägare, sotn ej till sin gård bar
skog till afsalu, att med tillhjälp af legda arbetskrafter drifva sitt jordbruk
med ekonomisk framgång. Det är sålunda bristen på arbetskrafter till rimliga
kostnader, som i många fall blir orsaken till emigration. Denna brist började
göra sig gällande redan för 25 ä 30 år sedan och har under tiden oafbrutet
förvärrats. Det höga priset på arbetskraft framgår oförtydbar!, da man
betänker, att dränglöner utgå med 300 à 350 kronor och piglöner med 150 à
200 kronor pr år förutom kost, logis, fri sjukvård m. m. Härtill kommer
ytterligare, att arbetsintensiteten, oaktadt arbetsprisets stegring, i hög grad
minskats, och synas sträfvandena numera gå ut pä att prestera minsta möjliga
arbetsprodukt mot högsta möjliga betalning.
En annan orsak till att mänga mindre jordägare sälja sina egendomar
och utvandra torde kunna sökas i den enligt mängas åsikt efterblifna
lagstiftningen för jordbrukskredit, och särskildt hör man framhållas
behöfligheten af lagstiftning mot oekonomisk nngskogsafverkning, hvars ölägenheter
tör den i ekonomiskt trångmål befintlige böra undanrödjas genom möjlighet
att kunna belåna skog.
Men föret och sist. måste såsom orsak tilll den stora utvandringen från
västra Värmland framhållas denna landsändas brist på kommunikationer.
’) Dc särskilda frågcpuuktenia i »promemorian> (sid, 9) ha besvarats i de skrifvelser frfin
llusliälUgillena. hvilka genom Hushållningssällskapet tillställt» Eiiiigrationsutredningen. Dessa
ha icke ansetts böra här publiceraB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
