Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
skinnvaror, gårdfarihandel, slakteri samt kvinnlig hemslöjd. Af dessa äro
förtjänsterna vid skogsarbeten på alla orter af öfvervägande betydelse. Genom
de förökade afverkningama och dc nya industrier, som för skogsprodukternas
tillgodogörande sä småningom uppstått, bafva tillfällen till förvärf ä detta
område under årens lopp alltmera ökats. Oaktadt dagaHöningarna samtidigt
äfven stigit, hafva dock, pä grund af ökad arbetsöfning och konkurrens,
ackordsprisen minskats och nedgått ända därhän, att, ehuru man t. ex. nu
lägger mer än dubbelt så stora lass mot hvad man gjorde för 30 å +0 år
tillbaka, bar man ändå ej afsevärdt mera betaldt för häst och karl pr dag.
Bergsbruk, som af en dol jordbrukare inom bergslagsfögderierna förr
rätt mycket utöfvades, har belt och bället uppslukats af storindustrien, så att
dessa hafva däraf ej mera kvar än transport af malm och andra mineral
samt leverans af träkol.
Genom anläggandet af järnvägar och andra kommunikationsmedel hafva
förtjänsterna af forkörning så godt som försvunnit.. Inkomsterna af
lagg-kärlstillverkning är ock mindre än förr; den förr bland
västerdalsbefolkningen så gängse gårdfarihandeln har nästan upphört och har den kvinnliga
hemslöjden med undantag för vissa socknar, där den har mera nationell
karaktär, förlorat egentlig betydelse som inkomstkälla.
2:o. Med undantag för några bruksegendomar i södra Dalarna
förekomma ej torpare inom Kopparbergs län. De få, som sålunda tinnas, äro
egentligen kolbönder, som erlägga torpskatten genom kolning och framkörning
af vissa stigar kol från hufvudgårdens skog. Någon förändring härutinnan
torde ej kunna uppvisas, annat än att ett. och annat torp indragits ander
eget bruk. Benämningen backstugusittare är här sä godt som okänd. Dc
flesta hafva i allmänhet någon, oin än aldrig så liten jordbit till sina stugor.
Beträffande don olika ställning i ekonomiskt hänseende, som den större
oeh mindre jordbrukaren intagit i jämförelse med hvarandra under olika tider,
kan sägas, att under det att för några tiotal af ar sedan de större jordbrukarna
i allmänhet hade det bättre än de små, är det numera oftast tvärtom. De,
som hafva mera jord än de själfva hinna sköta, fä i våra tider vidkännas
många svårigheter för att. kunna erhålla tillräcklig arbetsstyrka; och om äfven
sådan kan anskaffas, ställer den sig sa dyr, att det nästan blir omöjligt att. få
inkomsterna att räcka till aHöningarna. än mindre att däraf fa nä«ot öfver för
vidtagande af förbättringar eller för mötande af mindre goda år. Mindre
lägenhetsinnehafvare äro däremot för sin jords skötande alldeles oberoende af
dagsverkspriserna, och då de dessutom vanligen hafva rätt. mycken tid för
arbeten eller andra förtjänstmedel hos andra, kunna de gifvetvis icke annat
än åtnjuta fördel af arbetsvärdets ökning.
3:o. >om de bästa arbetskrafterna gå till industrien eller förflyttas till
platser, där de för tillfället bättre betalas, blir i allmänhet föga däraf kvar
för jordbrukets behof. Sa har det sedan långliga tider varit, men
olägenheten däraf har naturligtvis ökats i samma mån som industrien tagit
uppsving.
4:o. Hvad särskildt utvandringen från länet beträffar, har den icke
varit af sådan omfattning, att man kan säga, det några mera betydelsefulla
arbeten vid jordbruket af sådan anledning blifvit eftersatta.
5:o. Beträffande större delen af länet torde kunna anses, att, tack vare
de stora skogsarealerna och tillgängen ]m arbetsförtjänster, penningetillgången
i förhållande till arealen öppen jord är tillräcklig, och att en ökad lätthet
till erhållande af penningelän icke skulle förbättra jordbrukels ställning.
0:o. Landtmannaföreningar för gemensamma inköp af gödslingsämnen,
kraftfoder m. m. finnas numera i de flesta socknar. Skulle dessa äfven få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
