Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
71
rörelser medverkat. Knappast kan man tala om någon oförmåga i detta
afseende nu mer än förr.
För jordbruket, äfven i den begränsade form, hvari det här i länet
bedrifves, är emellertid detta förhållande synnerligen ogynnsamt. Tv i den män
torpen försvinna, går jordbruket förlustigt en nära till hands varande och
tjänlig arbetskraft, särskildt värdefull under bärgnings- och skördearbetena.
3) Äfven i denna punkt göres afseende till jordbruket sådant det bär
bedrifves. Det är obestridligt, att länets jordbruk under de senaste 40 ären
gjort betydliga framsteg. .Men tillgängen pä arbetskraft för detsamma bar
icke i samma man ökats. Orsaken härtill torde tillräckligt framgå af hvad
förut är sagdt. Särskildt har bristen pa tillräcklig arbetskraft inom
jordbruket gjort sig gällande under de senaste tio ären; i alla händelser hafva
arbetslönerna stegrats till en med jordbrakets fördelaktiga bedrifvande
oförenlig höjd.
Då för omkring 4 0 är tillbaka en drängs lön utgick med 40 à 60
riksdaler, en pigas med 30 a 40, och en daglön med 36 skilling för man och 12
skilling för kvinna, betalas för närvarande en årslön till dräng med 300 à 350
kronor, för piga 150 à 200 kronor, dagpenning till man med 2’oo å 2-äo.
till kvinna 1 a 1*50 under sommaren, något mindre under vintern, allt med
fri kost. 1’nder det ett häst- och karldagsverkc under först nämnda tid
betingade högst 2 riksdaler 24 skilling, betingar ett sadant nu 5 ä 8 kronor
o. s. \. Arbetet betalas sålunda i många fall 5—10 dubbelt mot på den
tiden.
Arbetsprestationerna kunna icke sägas hafva stigit, snarare tvärtom, sn
att fullgoda sädana numera äro sällsyntare än förr. I afseende pä orsakerna
härtill hänvisas till det under punkt 2 gjorda uttalandet.
4) Det. torde knappast kunna påstås, att. genom emigrationen i någon
nämnvärdare grad arbetskraft direkt gått förlorad för länets jordbruk, utan
har förlusten af arbetskraft för detsamma snarare uppkommit genom dess
öfvergång till det industriella arbetet, särskildt trävaruindustrien. Men da
denna förflyttning af arbetskraften medfört en sa väsentlig stegring af
arbetslönerna som den gjort, har å ena sidan jordbruket därigenom kommit att
lida och a andra sidan genom detta förhållande emigrationen tvifvelsutan i
mer äti ett fall föranledt». Ingenstädes här i länet torde dock bristen pä
arbetskraft för jordbruket föranledt att förr odlad mark eller åker utlagts
till betesmark.
Hvad rotfruktsodlingen vidkommer, iir det först, pä sista tiden denna inom
länet fått någon större betydelse, och kan sålunda icke sägas hafva varit
beroende af utvandringen eller arbetskraftens öfvergång på annat sätt ifrån
jordbruket.
5) Ehuru väl hittills ett mindre tal hemmansägare behöft använda sig
af hypotekskrediten, i det att de bättre situerade ofta försträckt de mindre
bemedlade med penningar, torde numera förhållandet vara ett annat.
De som hafva penningar utöfver det dagliga behofvet insätta gärna, af
flera orsaker, dessa i banker, och en ganska allmän klagan förspörjes Öfver
svårigheten att på lämpliga villkor bekomma penningelån.
För att åstadkomma en billig och ändamålsenlig jordbrukskredit synes
det därför önskvärdt, att statsunderstödda hjälpkassor för jordbrukare
inrättades.
6) Att i vårt län, med dess vidsträckta läge och ännu outvecklade
kommunikationsväsende, det mångenstädes faller sig svårt att på ett tillfredsställande
sätt. afsätta landtbrukets produkter, är påtagligt. Ett rationellt ordnande af
ifrågavarande produkters försäljning på fördelaktigaste sätt är därför gifvetvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
