Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 EMIGKATIONSUTREDNINGEN. BILAGA XVII. IN KOM.V A UTLÅTANDEN.
Skogsförtjänsterna hafva under de sista årtiondena i medeltal utgjort:
3’5o à 4’so för timmerhuggare, ti ä 10 kronor pr dag för häst och karl vid
körning. Afverkningspriserna pr timmer hafva visserligen under urens lopp
något nedgått-, men äro dagsförtjänsterna, till följd af bättre arbetsmetoder och
ett allt intensivare utnyttjande af arbetskraften, ungefär desamma. Såsom ett
minus i arbetsförtjänsten kan dock räknas de allt dyrare lefnadsomkostnaderna.
I samma man som de lösa arbetskrafterna sökt sig till skogsbruk och
andra industrier eller utvandrat, har arbetskraften för jordbrukets behof år
efter är fördyrats.
Detta förhållande måste gifvetvis så småningom drifva jordbrukarne till
insikt om, att ett nutida jordbruk måste blifva ett s. k. småbruk, där den
brukade arealen ej är större, än att den till hufvudsaklig del kan brukas
med egen arbetskraft — sin egen och familjens — med en kultivering. som
kan lämna till resultat lika stor skörd pä hälften mindre areal än förut.
Från det allmännas sida torde sålunda under den närmaste framtiden
blifva en icke oväsentlig uppgift att underlätta bemmansklyfning, ägostyckning
och jordafsöndring för bildande af sm a jordbruk. Stora vidder odlingsbar
jord af god beskaffenhet finnas öfverallt inom länet.
2) Att dagsverkstorpare allt mer försvinna har sin förklaring i två
orsaker: dels det förhållandet att till torpen hörde »skog till husbehof», hvilket,
sedan skogen kommit i högre värde, sa lätt frestade torparen utnyttja detta
»husbehof» pa. et.t sätt, som skadade hemmansägaren, hvarigenom obenägenheten
att upplåta jord på sadana villkor väcktes; dels däri att, sedan förtjänsten i
skogarna och eljest blef riklig, fick arbetaren mindre intresse att binda sig
vid en viss plats med skyldighet att på bestämda tider utgöra vissa
dagsverken, isynnerhet som besutenheten å dessa torp var begränsad till torparens
och hans hustrus lifstid. Att dessa torpare voro till stor nytta för
hemmans-ägarne är obestridligt, men hafva de ingenstädes inom länet varit så talrika,
att deras försvinnande kan sägas hafva i väsentlig man inverkat pa jordbrukets
ställning.
liackstugusittarnes klass har aldrig nämnvärdt förefunnits.
3) Större jordbruk i egentlig mening förefinnes icke inom länet.
Först under det sista tiotalet af ar har bristen pä arbetskraft för
jordbrukets behof gjort sig verkligt kännbar.
Utom utvandringen bar härtill bidragit, att, utom till skogsdriften, inom
länet pa olika orter uppstått industrier, till hvilka den lösa befolkningen
dragit sig.
Drängar är synnerligen svårt att erhålla och betalas med 350 à 400
kronor och allt fritt, piglöner 175 å 250 kronor och fritt.
Daglönare under bärgningstiden betalas upp till kr. 3Éoo och kost för
män, och l-as å rso och kost för kvinnor.
1 fråga om arbetsprestationer torde kunna sägas, att den normala
arbetstiden ar efter ar något afkortats, men torde, tack vare maskiner och bättre
arbetsredskap, arbetsintensiteten i motsvarande grad höjts.
4) Ehuru arbetsbristen för jordbruket är kännbar, kan dock icke sägas,
att jordbruket därutaf i dou grad måst eftersättas, att åker utlagts till
betesmark.
Uotfruktsodlingens långsamma framsteg beror icke uteslutande på bristen
af arbetskraft, utan fastmer pä bristande insikt om den betydande rol
rotfrukterna intaga i ett ordnadt jordbruk.
Trots bristen på arbetskraft torde kunna sägas, att jordbruket — utom
på en stor del utarrenderade bolagshemman och framförallt på enskilda skogs
jobbares hemman — på de sista åren gjort högst afsevärda framsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>