Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 EMIGKATIONSUTREDNINGEN. BILAGA XVII. IN KOM.V A UTLÅTANDEN.
ninii lämuar jag dessa åsido. I skogsbygden liar sedan långliga tider
skogsbruket varit bufvndsakliga näringsfånget, i ty att åkerbruk ocb boskapsskötsel
i de flesta skogssocknar endast kan bestå i samband med skogsbruket, hvilket
senare lämnar den kontanta inkomsten af gården, hvaremot åkerns och
ladugarderis produkter vanligen åtgå till husdjurens utfodring samt till gårdsfolkets
eget behof. I början af 1860-talet, innan nutida kommunikationer funnos
a Dalsland, höggs i skogarne, dels gröfre timmer, dels ock kolved för
tillverkning af träkol. Afverkiiiiigen, kolningen och körtransporten af virket
ombesörjdes af skogsägaren och Iian3 folk. Timret uttogs genom blädning samt
fördes till Vänern eller till någon af de till Norge och Bohusläns kust förande
sjöarna och flottbara vattendrag. Kolveden afverkades medelst kalhuggning
af smärre trakter, och fördes kolen till närbelägna järnbruk, hvaraf på donna
tid fanns ett flertal. A kolvedshyggena kvarlämnadt ris och affall uppbrändes,
och i askan såddes råg. Den kalhuggna marken blef härigenom beredd för
själfsådd, och då kolvedshyggena i allmänhet ej omfattade några större vidder,
uppkom ganska snart god återväxt. Den skogsafverkning, som sålunda bedrefs,
skedde ej i sä stor skala att skogssköfling uppkom, och äfventyrare på intet
vis återväxten. Allmogen och skogstorparne hade af skogsbruket en jämn och
säker inkomst samt fullt upp med virke till underhåll af sina bostäder och
till öfriga behof. Sedan kommo emellertid kommunikationsleder till Dalsland.
Först Dalslands kanal, därefter Bergslags- och Dalslandsbanorna samt till sist
1’ddevalla-[.elångens järnväg. Järnverken försvunno och efterträddes af de
många pappersbruken; en mängd sågverk anlades, och den klenare och yngre
skogen tick god afsättning som s. k. pitprops, som hugges ned till 21/’- tums
topp. Ku mängd skogshandlare började öfversvämma bygden. Skogsägaren,
särskildt den mindre, tyckte det vara obekvämt att själf hugga och transportera
sin skog. Han sålde den traktvis ä rot till skogshandlaren eller pappersbruket,
och dä han ej förstod rätta värdet af ständskog, fick ban oftast ett allt för
lägt. pris för sin vara. Köparen kalhögg utan tanke på återväxten de köpta
trakterna, som ofta omfattade hundratals hektar. Nu var skogssköflingen
i full gång, och den fortgår ännu. Ofta säljas gårdarna i -in helhet till
skogs-handlanden, som, sedan han sköflat desamma å all skog, säljer dem till hvad
]iris som helst, blott för att. bli dem kvitt.
Allmogen afyttrar allt fortfarande hälst sin skog å rot. En anledning
härtill är väl den, att hemmansägaren ej är fullt hemmastadd i nutidens mera
fordrande och noggranna virkcsaptering samt att. han ej själf medhinner
utföra afverkningen a så stora områden som nu sköflas.
Skogsbruket., som alltså i midten af förra århundradet drifvits uthålligt
och förnuftsenligt samt lämnat ortbefolkningen en jämn och säker inkomst,
har nu öfvergått till skogssköfling. Medan denna pågår har visserligen icke
blott ortens bofasta befolkning ulan jämväl en mängd lösa arbetare
sysselsättning och inkomst, mon efteråt tinnes för ett flertal folk ingen möjlighet att
i orten få sin utkomst. Åkerbruket ensamt ger ej hemmansägaren ocb hans
familj samt torparne full sysselsättning och bärgning.
A gärdar, där skogssköflingen gått fram, förfalla bostäder, såväl för
människan som husdjuren, trefnaden upphör, och då de vid skogssköflingen tjänade
penningarne börja tryta, emigrerar gärdsfolket. Först de vuxna sönerna och
döttrarna, efter dessa följa de yngre syskonen samt till sist ofta
föräldrarna.
Da skogssköflingen de senaste årtiondena tagit en kolossal omfattning, så
att tusentals hektar blifvit rensopade från all skog utan tanke på återväxt,
sä bar ock följden blifvit en stark utvandring från provinsen samt det
beklagliga förhallande uppstått att folkmängden å Dalsland är i nedgående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
