Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10(! EMIORATIONSUTKEDNINGEN. BILAOA XVrr. INKOMNA UTLÅTANDEN.
ske, torde för framtiden rikligt ined arbetstillfällen likasom af sig själfva
komma att uppstå.
De åtgärder, som från det allmännas sida behöfva i förut angifvet syfte
vidtagas, torde därför i hufvudsak vara:
förbättrande af villkoren för upplåtelse af skogstorp på kronans mark;
lagstiftning i syfte att möjliggöra expropriation af i enskild ägo varande,
obegagnade odlingslägenheter med större areal än som erfordras för de hemman,
under hvilka lägenheterna höra;
fürvärfvande àt, kronan, genom inlösen eller på annat sätt, af enskildes
på kronans mark belägna ströängar;
lagstiftning i ändamål att bereda allmänheten större lätthet att komma
i åtnjutande af egnahemslån;
ingripande af staten i fråga om sådana större odlingsföretag, som icke
kunna af enskilde utnyttjas utan att dessförinnan betydligare
vattcnaflcdnings-och diknings- eller andra större arbeten kommit till ett planmässigt utförande;
åtgärder i syfte att genom bästa möjliga tillvaratagande af statens och
kommunernas tillgångar och utnyttjande af deras produktiva egendom
åstadkomma allmän lindring i utlagor: samt sist men icke minst
spridande af kunskap om jordens brukande på det för orten mest
passande sätt.
Lycksele den 5 april 1908.
Frithiof von Sydow.
(>frerjii(jmiistareu i Skellefteå distrikt.
I stort sedt har i allmänhet hvar man i dessa bygder varit och är
likaledes fortfarande ined hänsyn till sin ekonomi beroende af förhållandena inom
trävarurörelsen. Ojämförligt största delen af allt kapital, som härstädes sättes
i omlopp, är kommet från skogarne och dess alsters förädling eller utnyttjande.
Således, har en person ej skog själf, så kommer dock under tider af s. k.
goda är-, d. v. s. ar med goda priser å utländska trävarumarknaden och i
följd däraf liflig spekulation ä råvara, något af de skogägandes inhöstade
skogspenningar honom tillgodo, endera såsom arbetsförtjänst, om ban är
kroppsarbetare, bättre betalning för laudtmannaprodukter, om han är åkerbraksidkare,
större varuomsättning, om han är handlande eller affärsman o. s. v.; följden
är, att under sådana tider synes ett relativt välstånd råda så hos den ena
som andra. Penningetillgången alstrar emellertid behof, hvilka äfven efter do
»goda» årens slut finnas kvar, och ökas detta behof allt mer för hvarje period
af rikligare tillgång pä penningar. När sä reaktionen inträder, med knappare
möjligheter till dessa förvärfvade behöfs tillfredsställande, uppstår missnöjet
och tanken att på annan ort och i andra förhållanden skaffa en drägligare
tillvaro. Endast högst obetydlig del af de goda årens frän skogen skördade
vinst torde placeras pa sådant sätt, att den finnes till stöd under svårare
tider, och allra minst där allmogen borde lägga densamma, nämligen i
förbättrade jordbruk. Utkomst frän detta i afsovärdare grad finnes således i
allmänhet icke, oaktadt möjligheterna för sådan otvifvelaktigt äro stora och
många. En gammal erfarenhet i Norrland är ock, att så länge å en viss
bygd linnes rikligt med skog och i sammanhang därmed god arbetsförtjänst i
skogsarbete, så försummas jordbruket, och först då denna skogsförtjänstkälla
börjar sina, tvingas allmogen vända sina tankar till jordbruket och dess mera
rationella skötsel. Det är ju ock gifvet, att inom de verkliga skogsbygderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
