Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 EMIGllATIONSUTBEDNIXOEN. BILAGA XVII. IXKOMNA UTLÅTANDEN.
förtjänsten från lappmarksborna, hvilka iner än väl skulle kunna själfva
ombestyra nu inom lappmarken skeende afverkningar. Bolagens arrendatorer
och åboar beredas i allmänhet i första baud tillfälle till nu ifrågavarande
arbeten.
Flottningsarbetet utföres i allmänhet af i flottledernas närhet boende, och
varierar dagförtjänsten därvid mellan 2-m> à 3’r.o kronor.
Hufvudsakligaste afverkningarua inom lappmarken ske å kronans skogar,
under det att i kustlandet dessa skogar spela jämförelsevis mindre rol.
Frånsedt vissa afsevärdt större afverkningar — fleråriga
afverkningsrät-tighetcr — under några år pa 1890-talet, äro afvcrkningarnas omfattning på
kronoskogarna tämligen lika, dock att de årligen något ökats och säkerligen
komma att, i mån som bättre afsättning vinnes för mindre värdefullt virke,
än ytterligare ökas.
Tillvaratagandet af skogarnas biprodukter, såsom träkol och tjära, sker,
hvad kol beträffar, blott i ringa grad här och hvar efter järnvägen. Tjära
brännes i tjärdalar traktvis i tämlig omfattning; arbetet lämnar dock icke
stor nettoförtjänst; under beräkning af ett försäljningspris af cirka 16 å 17
kronor vid järnvägsstation eller lastageplats, torde ej större dagpenning kunna
förvärfvas än högst, cirka 2 kronor, men då arbetet mången gang utföres ii
tider, då annat arbete ej finnes att tillgå, är det dock af afsevärd betydelse
för den fattigare befolkningen.
Inom lappmarken, där lefnadsförhållandena jn i stort sedt äro sämst,
torde arbetet ä kronans skogar alltmer komma att ökas, ej blott med
afverk-ning utan ock med dikningar och skogsvärdsarbeten, med byggande och
underhåll af flottleder, färdvägar m. m., och pågå i vissa bygder sådana arbeten
i rätt afsevärd skala, beredande förtjänst, hufvudsakligast at torpare och lösa
arbetare.
Da möjligheten för den fattigaste befolkningen att på drägliga villkor
erhålla eget hem otvifvelaktigt har ett det största inflytande för hämmande
af utvandringen, torde säkerligen den möjlighet, sora genom Kungl, kungörelsen
den 27 maj 1904 bcrcdts arbetsföra personer att inom Norr- och Västerbottens
län erhålla egna hem genom upplåtelse till dem af odlingslägenheter å
krono-parkerna, hafva en ej sa ringa betydelse. Visserligen torde en del ansökare
a sådana odlingslägenheter frän början hafva haft föga allvarliga tankar pä
odling, utan hufvudsakligast afsctt att genom upplåtelsen erkälla större
utsikter till skogsförtjänster, men äro dock redan många afsevärda
småbruksodlingar utförda, och torde med visshet under närmaste ären än mer sädana
vara att emotse.
Piteå den 29 december 1907.
’/’. IF. Hermelin.
Arjeplogs revir. Skellefteå distrikt.
Skogshushållningen å hemman inom reviret — Arjeplogs socken —
regleras jämlikt bland andra bestämmelserna i Kungl, förordningen den 2G januari
1894 ang. bushållningen med allmänna skogarna i riket, enligt hvilken, som
bekant, lappmarkshemmanen innehafvas med inskränkt dispositionsrätt till skogen.
Detta stadgande kan — bland andra — utan egentlig öfverdrift sägas hafva
räddat de lappländska privatskogarne, ocii hade medfört än större välsignelse,
därest lappmarkens bofasta befolkning icke i sa stor utsträckning som skett
afhändt sig nyttjandcrättcu till skogen på de stora arealer som vid afvittringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
