Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9(5 BMIGRATIOSTStfTRBDNINOEN. BILAGA XVIt. INKOMNA UTLÅTANDEN.
mera sällan att någon utvandrade till Amerika; de personer, som då litmnadc
sitt liem, stannade i allmänhet inom landet, sökande arbetsförtjänst i Gällivare,
Kiruna och dylika hastigt uppblomstrande samhällen. En vanlig skogsarbetare
nöjde sig då med en dagpenning af 2v,o kronor, och arbetsförtjänst fanns
tillräckligt genom pågående laga skiften, skogsuppskattningar och relativt stora
afverkningar från såväl kronoskogar som hemman.
Mill den orkanlika storm, som hösten 18117 härjade norra Sveriges skogar,
ingick en ny tid. De otroliga massor vindfällen, som uppkommit, skulle sä
fort som möjligt tillgodogöras, och betalade bolagen under dessa drifningar
hög dagspenning, 5 å ti kronor. Därjämte lyckades en stor del, kanske den
största, att genom egna köp från kronoskogar tjäna betydande kapital, och
skapades därigenom ett öfverdåd i lefnadssätt, som lappmarksbon förut var
okunnig om. Emellertid räckte därigenom förtjänsten ej sa länge, och snart
var den liitt intjänta förmögenheten sin kos. Att nu nödgas återgå till det
ursprungliga, högst enkla lefnadssättet, hade sig ej så lätt, och mången föredrog
att utvandra.
Arbetsförtjänsterna under vintern i skogarne äro allt för små. Genom
den stora konkurrensen bolagen emellan vid virkesauktioner får spekulanten
bjuda sä stora stubbören för virket, att utdrifningen ej kan skäligt, betalas.
Inom Jockmock är det, sällsynt att en titnmerkörare på vårsidan har något
öfverskott, och ofta nog har ersättningen för huggning och körning ej uppgått
till det belopp, som proviauteringen för bäst och tvä man kostat. Att då
efter en lång vinters trägna arbete se sig stå i skuld hos bolaget, kan ej
verka uppmuntrande, utan föredrar en och annan att i främmande land söka
bättre lycka.
En af de kanske viktigaste faktorerna till utvandringen ligger nog däri,
att boliigen för underpris tillnarrat sig hemmanet eller afverkningsrätten af
en bonde. Denne får sedan sitta som äbo på sitt gamla hemman, sköter det
pä annat sätt än egen egendom — och gar under, eller är han fortfarande
hemmansägare, dock utan utkastning från skogen, och kan i de flesta fall ej
linna sin bärgning.
Ytterligare torde den arbetslöshet, som nu härstädes råder, än vidare öka
utvandringen, och förrän arbetsförtjänst vid inlandsbanan eller på annat sätt
häruppe kan erhållas, ilr föga hopp om ändring till det bättre.
Alfsvik, Jockmock, den ’10 december 1907.
Nils K. Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
