Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Den ökade skogsafverkiiiiigen tillförde orten betydande kapitaltillgångar
samt rikligare tillfällen till inbringande arbetsförtjänst, såväl för bönderna
som ortens arbetarebefolkning (backstngosittarne), hvaremot bebofven ökade
ocb förnöjsamheten minskade.
Slutligen började bolagsverksamheton en reduktion af bondeklassen, genom
inköp af det ena hemmanet, efter det andra, allt för skogens skull.
Närmaste följden häraf bar blifvit en minskad bondestam samt ökadt
antal lägenhetsägare, soin af bolagen förvärfvat jord utan någon som holst
skogsrätt, hvilket gör att dessa lägenhetsägare äro ytterst beroende af
tillgänglig arbetsförtjänst.
Hittills hafva verkningarna af dessa nya förhållanden varit mindre
märkbara och endast i ringa grad påverkat emigrationen, men säkert är, att dessa
lägenhetsägare, vid eventuell minskning i arbetstillfällen, lätteligen frestas att
realisera sina lägenheter, som icke utan god biförtjänst kunna fylla arbetarens
behof, och därigenom sättas i tillfälle att pröfva sin drömda lvcka i det
förlofvade landet i väster.
Någon massutvandring från detta länsmansdistrikt har aldrig förekommit,
och jämförd t. med andra orter kan sägas att. utvandringen härifrån varit
obetydlig. beroende pa den hittills rådande goda arbetsmarknaden.
Jordbruket, inom denna ort är tämligen högt. uppdrifvet och lämnar i
allmänhet, skörderesultat, som, med måttliga anspråk, ger god ränta å
jordvärdet samt »föder sin man».
Legostadgan har visst aldrig tillämpats i dessa trakter, förmodligen
beroende därpå, att, förr i tiden, bondens ogifta bröder och systrar varit hans
drängar och pigor.
Dels härigenom och dels beroende af det härstädes rådande
füdorådssy-stemct har nog respekten för föräldrar och husbönder varit och är fortfarande
ytterst, otillfredsställande.
Genom de rikliga tillfällen till arbetsförtjänst, som vår industri och våra
fabriker lämna, ökas svårigheten för jordbrukaren att erhålla erforderligt
arbetsbiträde; och då sådant erhålles, faller sig detta gauska dyrbart.
Drängtjänster äro sällsynta, arbetare pä, stat förekomma icke, och det
yngre kvinnliga släktet är för fint för ladugårdsskötsel. För jordbruket
användes mest tillfälliga arbetare, där icke hemmavarande söner äro att tillgå,
och ladugården skötes af matmodern med tillhjälp af döttrar eller minderårig
flicka samt i vissa fall af äldre kvinnor.
Den enskildes jordbruk består hufvudsakligen af småbrukarlotter, med
en kreatursbesättning af lo å 12 kor och 2 hästar och därunder — endast
i enstaka fall så mycket som 20 kor och 5 hästar — hvilket gör att ägaren
med sitt husfolk verkställer största delen af arbetet. Den afkastning, som
ej erfordras för hushåll ocb kreatur, af smör, ost, mjölk, fläsk, slaktdjur
samt äfven foder, betingar i allmänhet goda priser och lätt afsättning.
För inköp af artificiella gödningsämnen, kraftfoder, utsäde vid behof
m. m., är sörjdt genom bildandet af landtmannaföreningar, som förmedla inköp
af dessa artiklar.
En enligt min uppfattning berättigad anmärkning mot. ortens jordbrukare
torde kunna framställas, nämligen mot uraktlåtenheten att själfva uppföda hvad de
behöfva för bibehållandet af kreatursstammen, såväl af hästar som nötkreatur
och svin, hvilket gör att stora penningebelopp måste utgifvas för inköp däraf.
Vore ej skogen att tillgå, skulle detta förhållande belt säkert omöjliggöra
jordbruket såsom lönande näringsgren.
En säregen omständighet för denna ort är, att jordbruksfastighet ytterst
sällan skiftas emellan arftagare, ett förhållande som här har urminnes häfd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
