Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLÄNSMÄNNEN.
129
gande skogskommunerna, hvilka bland alla Sveriges stads- och landskommuner
för närvarande torde vara de af skatter mest betungade, tillgodogöra sig skatt
ä råvaran vid skogsafverkniugar för att med denna skatt hålla
kommunalutskylderna inom rimliga gränser, och dels genom att medelst statsbidrag göra
ett slut pä den f. 11. radande orättvisan att den ena orten får dragas med
cn vägskatt, som mångdubbelt öfverstiger vägskatten i den andra. Hvad angår
vägfrågan vore väl för öfrigt det enda riktiga, att staten öfvertog© underhållet
af alla allmänna vägar i riket. Härigenom vunnes 011 fullt rättvis fördelning
af vägtungan och ett jämnare underhäll af vägarne,
ßodum den 20 september 1907.
K. Forsseen.
] tätan a distrikt. Jämtlands län.
Jag vill till en början erinra därom, att, distriktet, uti hvilket jag
tjänstgjort som länsman i HO är, består af Rätans och Klöfsjö socknar.
Öfvervägande delen af befolkningen ägnar sig, förutom åt skogsarbeto, at jordbruk
och boskapsskötsel; någon industri och tillfälle till arbetsförtjänst inom denna
finnes ej inom distriktet.
Ar efter år har från denna redan förut sä folkfattiga bygd en mängd
arbetsdugligt folk, oftast i sin bästa ålder, utvandrat, och nagra tecken
pa, att donna utvandrareström skall upphöra öller åtminstone aftaga, synas
tyvärr icke. Snarare måste man på goda grunder säga sig, att den har
benägenhet att ökas. Och hvad som gör denna företeelse sä beklaglig, för att
icke äfven säga underlig, är att icke allenast de lämna sin hembygd, hvilka
där lefva i mindre goda ekonomiska förhållanden och därför förklarligt nog
hoppas att i det främmande landet, som synes dem lofva sä mycket, kunna
förbättra sina lefnadsvilkor, utan att äfven de, hvilka här hemma hafva allt
hvad de i sin lefnadsställning rimligen kunna begära, realisera sina tillgångar,
ej så sällan bestående i värdefulla hemman, och begifva sig till Amerika,
ofta därvid medtagande en talrik familj. Exempel härpå äro tyvärr ej alls
sällsynta. Ett genomgående drag för denna utflyttning är naturligtvis här
liksom pa andra orter, hvilka beröras af emigrationsfloden, att, såsom ock
redan här ofvan antydts, det i regel är den i sina bästa ar befintliga, den
arbetsdugligaste befolkningen, dem som man oftast bäst behöfde här hemma,
som emigrera. Icke så sällan händer det visserligen, att t. ex. barnen efter
någon tills vistelse i Amerika sända biljett öller respenningar hem till sina
föräldrar för att bereda dem tillfälle att resa efter, men lika ofta, om icke
oftare, få dessa blifva kvar och reda sig så godt de kunna, ofta 110g med
anlitande af fattigvården eller barmhärtiga människors hjälp. Att denna förlust
af arbetskraft och detta förryckande af befolkningens normala
sammansättning med hänsyn till olika lefnadsålder och förmåga af arbetsintensitet
verkar hämmande på landets förkofran och utveckling, har nogsamt i mer än
ott afseende visat sig äfven å denna ort.
Frågar man sig. hvilka orsakerna kunna vara till den alltjämt
fortgående utvandringen, finner man, att, äfven förhållandena ä denna ort
föranleda till, att svaret å denna fråga, för att bli uttömmande, icke blir så enkelt,
utan i sig inrymmer en bel del både sociala och ekonomiska spörsmål, till
hvilka man måste gå tillbaka för att finna förklaringsgrunden.
Något som särskildt ä denna ort djupt ingripit i och omgestaltat
befolkningens lefnadsförhållanden och därigenom i högst väsentlig grad haft
9—00707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
