Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13fi U M IG It A TIONSUT RKI) NINO EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
nämnda förhållande dock numera håller på att mera höra till undantagen,
sedan allmogens döttrar — där de icke emigrera, som i stor utsträckning sker —
mer och mer, därest de icke gifta sig, vilja ägna sig ät andra yrken än
jordbrukarens, hvilket, enligt den rådande tidsandan, anses alltför simpelt.
Afsättningen af ortens produkter försiggår pa sådant sätt, att säljarena
hafva full valuta för desamma. Ladugårdens främsta produkt, mjölken,
afsattes vanligen dels till Luleå stad och Boden, dels till mejerier inom socknen,
och dels, och detta är det mesta, järnvägsledcs upp till grufsamhällena. För
öfriga jordbruksalster finnes äfven god afsättning, företrädesvis åt sistnämnda
håll. För allt erhålles fullgod betalning, hvilket också gjort, att jordbruket
de senare åren i väsentlig grad gått framåt genom nyodlingar, som ledt till
ökning af ladugårdsbesättningarna. Genom så kallade landtmannaförcniugar
ocli kooperativa handelsföreningar på olika platser inom socknen är väl sörjdt
för att inköpet af jordbrukarens förnödenheter kan ske till billigaste pris.
Den ekonomiska ställningen inom mitt distrikt, i hvad den beträffar
.jordbrukarne, är således för närvarande bättre än någonsin, och äfven
arbetsklassen har icke skälig orsak att klaga öfver dåliga förtjänster, åtminstone
sommartiden, men taflan har ändå sina stora och mörka fläckar, och dessa
utgöras af den alltjämt sig ökande utvandringen. Härmed är jag råne pä de
förhållanden, som i denna del särskildt tilldragit sig inin uppmärksamhet.
Jag gör dä början med att nämna det, som inom socknen synes utgöra
väsentligaste anledningarne till emigrationen, nämligen de långa
värnplikts-öfningarna, de höga skatterna, som särskildt hårdt trycka den arbetande
klassen, i Amerika förutvarande anhörigas och bekantas lockande skildringar
om det förlofvade landet, den socialistiska fosterlandsfientliga agitationen och
det därmed sammanhängande klasshatet samt icke minst svårigheten för den
mindre bemedlade att. här i riket, utan alltför många och kostsamma
formaliteter, åtkomma en egen torfva att bruka, livad nu värnplikten beträffar, är
fruktan för denna i socknen särdeles stark, sannolikt i mycket härledande sig
däraf, att så stor arbetsförtjänst därigenom försättes, och för min dol skulle
jag nästan vilja tro att denna fruktan drifver bort det största antalet unge
män ur församlingen, ty det visar sig att emigrationen är starkast bland
dem som befinna sig i värnpliktsäldern, och flertalet utgöres af
jordbrukaresöner, hvilka de länga vapenöfningarna hindra att skaffa biförtjänster till
hjälp ät anhöriga och som därför i stället utvandra för att frän Amerika kunna
skicka bidrag till hemmavarandes utkomst. Då dc i värnpliktsåldern varande
icke kunna utfä sina prästbotyg, begagna de sig af alla upptänkliga medel
för att komma i väg; oftast resa de pä andras betyg, som de förskaffa sig pä
både tillåtna och icke tillåtna sätt. Inom socknen äro skatterna ytterst
betungande. Bland annat drabbas inkomstägare, således äfven arbetare, af en
tyngande vägskatt. Allt sammanlagdt gör, at,t en arbetare med till exempel
1,000 kronors års förtjänst har att inom mitt distrikt i utskylder betala
omkring 14 K pä inkomsten. Att sådant i sin mån bidrager till emigrationen
är själfklart, da kändt är att i Amerika direkta skatter äro försvinnande
små. Att de oftast starkt, färglagda berättelserna i bref från i Amerika
varande släktingar och bekanta om förhållandena därstädes samt möjligheten
att pä kort tid där erhålla en betryggad ställning utgöra ett af de
kraftigaste medlen för emigrationens befrämjande, finner man så lätt vid samtal
med folket ute i bygderna. Om man då invänder, att otaligt många få det
nog sämre där ute, än hvad de haft ilet i hemlandet, men att sådant akta
de sig för att omtala, då blir svaret gemenligen, »sämre än i Sverige kan
man nog aldrig tänka sig>. Att den socialistiska agitationen här spelat in,
inses lätt, ty denna gär ju äfven ut på att framställa vårt fädernesland som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
