Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 EMIGRATI0N3UTREDNINGKN. Ii t LAG A XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
hemman och kvarstanna i födelsebygden, och dessa exempel hafva lockat (ill
efterföljd. Småningom hafva ock tillkommit tvingande orsaker i hemorten,
såsom svårigheten till jordförvärf, höjda utskylder och bristande
kommunikationer.
Hos den lösa befolkningen, till hvilken jag äfven vill räkna
backstugu-sittare och torpare, tinnes ännu sträfvan att förvärfva jord, men det är endast
i högst sällsynta fall som tillfälle till förvärf af sadan kan här beredas.
Dels voro bönderna obenägna att stycka sin jord redan innan den nyare
lagstiftningen försvarade sadan styckning, dels kunna penningar ej uppbringas
till inköp af dem, som önska sig en egen torfva. Det torde tämligen säkert
kunna förutspås, att. ägostyckning, hvarom befolkningen förut, ägde en högst
knapphändig kännedom, nu, sedan den ej kan erhållas utan Konungens
Bc-fallningshafvandes tillstånd, icke kommer att införas af den i hög grad
konservativa Tornedalsbonden, hvilken behärskas af en nedärfd tro på att han
själf äger att efter behag förfoga öfver sitt hemman. Hcmmansklyfning
förekommer sparsamt, beroende på de oerhördt dvra skifteskostnaderna. Därför
är det också mycket vanligt, att två personer, som äga hvar sin hälft af
hemmanet, anställa sämjodelning a inägorna, hvaraf följer att. de icke väga
anställa nyodlingar, af fruktan för att dessa vid ett eventuellt skifte skola
frångå dem. utan de bruka den gamla jorden, och odlingsmöjligheterna ligga
för fäfot. Dä afsöndringar förekomma, utgöras de i regeln af de sämre och
mindre värdefulla jordbitar, som bonden anser sig utan afsaknad kunna
af-vara. De förhoppningar, som egnahemslånerörelsen väckte, hafva visat sig
fullkomligt illusoriska. De mänga svårigheterna att, efter en oskälig
tidsutdräkt, bekomma ett sådant län, afskräcka låntagaren. Omkostnaderna för
lagfarter och stamhemmanens frigörande från inteckningar äro för stora. Dou
moraliska borgen egnahemsnämnden fordrar är icke mången villig att
underskrifva, och lånesökanden har svart att fatta de mänga formerna samt
föredrager att utvandra.
Bönderna skulle nog af sitt jordbruk hafva tillräcklig utkomst utan
biförtjänsters anlitande, om jordbruket gått framät i samma mån som anspråken
pä detta lifvets goda, och om arbetskraft funnes att tillgå för skäligt pris.
För omkring tjugu år sedan förekom i äfven de största bondgårdar »lagad
mat», såsom kött eller fisk, endast på söndagen, eller hos en eller annan
ibland tvä gånger i veckan, under det att veckans öfriga dagar utspisningen
utgjordes af kornbröd, salt strömming och surmjölk. Kornmjölet och
surmjölken alstrades af hemmanet, och allt smör, som producerades, såldes.
Inköpen inskränktes till ett par fjärdingar strömming, kaffe, socker och tobak,
hvartill pengar fingos af smöret, som äfven lämnade tillgångar till inköp af
de fa klädespersedlar, hvilka ej tillverkades i hemmet af ullen från egna får.
Nu fordras lagad mat en gäng om dagen, och lyxen i kläder har stigit, men
afkastningen af hemmanet icke så. Biförtjänster äro säledes nödvändiga.
Sadana äro skogskörslor under vintern och flottningsarbete från våren till sena
hösten. Detta sistnämnda, som, till följd af att lösflottning icke är i
gräns-älfven tilläten, ofta uttänjes från april öfver bela sommaren till midten af
oktober, drager ej allenast ortens arbetskrafter frän jordbruket utan samlar äfven
flera huudra man frän Finlands sydligare trakter, hvilka förstå att hälla
dagsverksprisen uppe, så att jordbruket icke förmår bära dem, äfven om arbetare
stode att fa. Bonden är för sadd och bärgning af sin skörd hänvisad nästan
uteslutande till sig själf, hustrun och de minderåriga barnen. De större
barnen, som ej rest till Amerika, söka i allmänhet ofvannämnda
arbetsförtjänster, som de oftast behålla för egen räkning. Möjligheten att under
stora försakelser fortfarande existera, på hemmanen beror därför till stor del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
