Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 EMIGRATIONS^ TREDN ING EN.
BILAGA XVII.
INKOMNA UTLÅTANDEN.
gården. »Vi få gå ifrån alltihop», låter det på många ställen. »Drängar
äro for dyra, och pigor äro nästan omöjliga att få. Arbetarna fordra för hög
dagpenning, och vi orka ej själfva», o. s. v. De klaga ock öfver de dryga
skatterna, som växa ar frän är. De ha varit vana af ålder att betala »in
natura» både till präst och kommun och blott en ringa penning till staten.
Mon nu utgår allt kontant, och tidsutvecklingen kräfver mera än förr. Detta
ha de svårt förstå och vilja därför se de dryga skatterna sora en kläm - ät
dem från de styrandes och arbetarnas sida. Förut var det ju så, att
jordbruket fick bära nästan allt i skatteväg, och detta tror mången bonde ännu.
Det är därför mycken misstro i bondehem mot »herrarne» och de »kräfvande
arbetarne), och en socialistisk ande är ej främmande där. Särskildt märkes
deras missnöje vid omtaxeringarna af deras hemman. Det ena med det andra
jämte barnens ovillighet att stanna hemma gör, att bonden finner idealet
däri, att. ban får »slå sig till ro» i någon stuga, som han låter uppföra, och
njuta fördel af sitt. hemman.
Bondsöner och döttrar, som från tidiga är fått böra knotet och klagan
öfver bondens dåliga ställning och själfva pröfvat, att arbetet är tungt ocb
kräfvaude, ocli på samma gang höra och se, huru arbetaren vid industrien
eller eljest liar det, ganska bra, dragas belt naturligt bort från gården.
Hemma är ingen inkomst. Vill gossen eller flickan ha kläder, kontanter eller
en nöjesartikel, t. ex. en cykel, så blir svaret ofta förebråelser om högfärd
m. m. samt en erinran 0111 huru det var i fars och mors tid. Där det är
bara två barn eller ett, hafva dessa förstånd att låta sig nöja i medvetande,
att allt en gång blir deras. Men där det är flera och somliga af dem söka
sig utkomst pä annat håll, där vill då merendels ingen bli hemma. Ty
hvarför gå hemma och slita nt. sin ungdomskraft, utan någon egentlig
ersättning, dii öfriga syskon samtidigt ha god inkomst, kunna samla litet kapital
ocb ändå sedan, när de gamla dö, dela arfvet lika med de hemmavarande!
För öfrigt blir arfsiottcn sä liten, där syskonen äro många, att den. som
skulle öfvertaga hemmanet odeladt, får nästan köpa det hela. Finnes då
intet förut samladt kapital, vare sig genom egot arbete eller giftermål eller
eljest, så löses frågan 0111 hemmanet så, att det säljes och summan delas,
eller ock så, att hvar ocli en tar sin lott. I båda fallen har den eller de,
som varit hemma till det sista, icke mer än den eller de, som varit borta.
Med andra ord: tiden och arbetet i hemmet., hade ock hemmanets värde
därigenom fördubblats, har icke inbringat mer än nödiga kläder ocli föda
samt. det. förhöjda värdet i den egna lotten. Man liar således arbetat ät
andra, som utan ersättning draga vinst på den hemmavarande, vare sig de,
taga hvar sin lott eller sälja den. Visserligen ges exempel på erkänsla frän
syskons sida vid arfskifton eller hemmans öfverlätande åt en af dem, ifall
denne förblifvit hemma och förestätt gärden, men i hvarje fall uppväger denna
erkänsla icke det intresse och arbete, som är presteradt.
En annan sak är arbetet själft, liondens barn göra jämförelsor med
andra. I bondehem få de börja sin dag tidigt, vanligen kl. 5, då kreaturen
skola ha sin vård. Och sedan fortsättes till sena kvällen. Alltid brådtom
och dock mötas af felslagna förhoppningar om skörd, 0111 kreatur, om inkomst
o. s. v. Och pä vintern, da föreligga skogsarbetena, som, merendels aflägsna
frän hemmet, kräfva sin man tidigare på dagen ön annars. Det är icke
ovanligt se bonden komma från skogen, dä andra stiga ur sängen först. Och
sa detta ovisliga nedsättande at’ bondens göromål. Det är för simpelt att
förrätta en bondes arbete. Att mjölka kor, att syssla med gödsel o. s. v.,
nej, det får allt bonden själf göra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
