Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PASTORSÄMBETENA. 145
släpet och slitet därute, och om de icke äro på ett eller annat sätt bundna
därute, synas de gärna återvända till hembygden och skaffa sig jordbruk och
familj. Denna omständighet blir lockande äfven för andra.
Ehuru jorden här är af tämligen god beskaffenhet, står dock jordbruket
lagt. Jorden är nämligen mycket stenbunden, och att göra den stenfri blir en
för dyr och långsam historia. I längden skulle det kunna gå, om man på
mer lämpliga tider och med hufvudsakligen familjens krafter gjorde ett, om
än aldrig sä litet, stycke jord ärligen stenfritt. Men konservatismen lägger
hinder i vägen härför, och den jord, man icke förbättrar utan snarare i brist
pa arbetskraft försämrar, älskar man icke. Också anse sig jordbrukarna här
i regel såsom de sämst lottade bland alla samhällsklasser. Detta få deras
barn höra tidigt och sent. och barnen uppmuntras att välja andra
sysselsättningar, hvilket torde vara den mäktigaste orsaken till ungdomens oro ute
på arbetsmarknaden.
Långasjö den 9 juni 1908.
G. K. Elgqvist.
Kyrkoherde.
Virestads pastorat, Kronobergs län.
Inom denna socken har Amerikafebern svårt grasserat; på trettio år har
den nedbragt folkmängden från 5,350 personer till 3,920, senaste sex år med
511. Orsakerna till denna starka utvandring äro flere. I ortsbefolkningens
naturliga läggning kvarligger något af den genuina småländska oroligheten
och äfventyrslustan, som drifva ut till främmande orter att där försöka
lyckan. Här i bygden är till Amerikaresan det en väsentlig anledning omöjligheten
att i hemorten förskaffa sig förtjänster enligt nutidens anspråk. Utom
jordbruket finnes ingen förvärfskälla af något slag, ingen industri eller
yrkesmässigt drifven slöjd eller annan handtering, förutom nödtorftigt skrädderi
och skomakeri. Jordbruket, som i och för sig är jämförelsevis ringa — den
mesta marken utgöres af från skog barhuggen sådan eller myrar, — står ock
på låg ståndpunkt och kan hvarken gifva sysselsättning åt hela den arbetsföra
befolkningen eller mäktar aflöna såsom fordringarna nu äro, och måste därför
inskränka sig att taga i användning en mindre del af arbetskrafter, och blir
det vanligen ej den bästa. Häri ligger en helt naturlig förklaring till
traktandet ut i världen för utkomst. Och till Amerika framför allt har hågen
stått och står. Där erbjuda sig bättre möjligheter än i hemlandet, ej blott
att i allmänhet göra sig goda förtjänster utan att snart bereda sig en
själfständig ställning såsom ägare till farm eller hus. Äro än förhoppningarna
ej sällan öfverdrifna: de flere emigranter, som efter längre eller kortare
vistelse därute återvändt med, efter allmogeuppfattning, rikedom på 5,000 à
15,000 kr. eller gifva tillförlitliga underrättelser om sin vunna goda ställning
därute, vederlägga alltför starkt invändningarna mot Amerikas hittills
för arbetareklassen häfda företräde framför Sverige för att det icke i
föreställningen skulle stå som ett förlofvad land och locka ditut. Så hittills.
Någon ändring i uppfattningen synes dock skett, ej uteslutande beroende på
penningekrisen. De väsentligen förbättrade villkor, som i hemlandet erbjudas
och gifva utsikt på att äfven här rätt fort kunna arbeta sig till trygg
bärgning och eget hem, torde ej så litet inskränka Amerikas hittills gällande
företräde och minska dragningen ditut, helst som dock som oftast många
starka band binda här, och färden ej i allt ter sig som en lustfärd.
En annan omständighet, som uppdrifvit utvandringen i så höga vågor,
är de ökade förbindelserna med det främmande landet. Sedan många, kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
