Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
arbetsförtjänsten i Amerika minskade skulder, tyckas hafva i det främmande
landet lärt sig alt med mera kraft och ihärdighet gripa in i arbetet.
Utsikterna att pä delta sätt rädda eller förbättra den ekonomiska ställningen
tyckas emellertid pä sista tiden hafva mörknat, något som vinner bekräftelse
däraf, att en och annan återvändt till hemmet utan att medföra några
besparade. medel.
Göteryd den 2G maj 1908. , „» 7) ,
L. A. Uyaeman.
Kyrkoherde.
Gärdslösa pastorat. Kalmar län (Oland).
Fråga vi efter orsakerna till den stora emigration, som under sist
förflutna årtionden sä hardt medtagit dou yngre arbetskraften inom vår ort, sa
tror jag, att man utan betänkande först måste söka dessa i ekonomiska
omständigheter och sedan i släkt- och familjeförhållanden. Om än andra
anledningar kunna uppgifvas, såsom öbons roslust och fruktan för värnplikten, torde
dessa dock icke äga det inflytande på emigrationen som den ekonomiska sidan.
Att icke reslusten sir synnerligen stor torde bestyrkas däraf, att ott ringa fätal
af pastoratets ynglingar valt sjömanslifvet såsom yrke. Fruktan för
värnplikten är väl för mänga en bidragande omständighet, men da de emigrerande
kvinnorna äro fullt lika manga som männen, synes denna fruktan ej utgöra
dou hufvudsakliga driffjädorn. Från ekonomisk sida sodt äro däremot själfva
ortsförhållandena sådana, att de drifva till emigration. Ortens nästan
uteslutande inkomstkälla är jordbruket, mod dess naturliga bihang kroatursskötseln.
I)en gifte arbetaren, som lyckats fä sig en stuga utan jordbruk och är
hänvisad till att såsom dagsverkare söka sitt, uppehälle, får härigenom sin arbetstid
inskränkt till det halfår, då armar behöfvas för jordbrukets bedrifvande, men
det andra halfåret är hans arbetsförtjänst ringa eller ingen. Ilar han nu
familj, sa räcka icke sommarens besparingar för don langa vinterns behof,
lian måste således för att lefva anlita krediten, och då arbetstiden atcr kominer,
sir en god del at’ dess inkomst redan förtärd. Följden häraf måste blifva
nöd, som tvingar arbetaren att på annan ort söka stadigvarande arbete. Barn,
som uppvuxit i sådana liem, söka vanligen s;i snart de blifvit arbetsdiigliga
skaffa sig respengar till Amerika, där do oftast reda sig godt och sä länge
de äro ogifta äfven kunna bidraga till hemmavarande föräldrars uppehälle.
Mon emigrationen tar sina alumner icke blott från dagsarbetarens led, utan
lika mycket från den jordbrukande bondens. Dessa bönder äro åtminstone
här pa orten hufvudsakligast småbönder med en ägovidd af 1 i mantal och
därunder. Väl har genom emigrationen en del sammanslagningar at’ hemman
ägt rum, sä att en aho brukar eller äger liera hemmansdelar, något som
ingalunda blifvit till fromma hvarken för brukaren eller jordbruket, ty bristen
på arbetskrafter gör att jordbruket skötes dåligt, och i följd däraf ger sin
ägare klen afkastning. Ilar nu en bonde med flera barn kommit därhän, att
ban ej längre orkar sköta sitt heminan, sa uppstår frågan: hvem skall
öfvertaga garden? Förr ansågs det såsom en förmänsrätt att, fä öfvertaga
fädernegården, mon nu är det ofta sä, att man betackar sig för denna förmän.
Garden är oftast belastad med hypotekslån till halfva värdet.. Den andra hälften
skall för syskonens räkning innestä i och räntas af gärden, och de gamla
föräldrarna skola hafva undaiitagsförmåner till döddagar. Den som skall
öfvertaga gården blir sålunda mod donna belastad med en skuldbörda, som gården
ej kan ränta. Någon kärlek till fädcrnetorfvan finnes kanske ännu bär och
där kvar, ehuru denna känsla synes vara på väg alt allt mer domna bort.
Man vill dä ej se hemmet öfvergå i oskyldas händer. Under sådana förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
