Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 EMIGRATI0N3UTREDNINGKN. Ii t LAG A XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
mon dc kunna nog ickc sköta en fastlandsgård. Jordbraket på Öland är för
mycket efterblifven
Hemmansägare resa någon gång till Amerika för att. hjälpa upp sin
ekonomi. De behöfva nya hus. Det är svårt för dem att få lån.
Pengarne äro dvra. Och fä dc län, kunna de ej afbetala dem.
(tår-ilarnas afkastning är för liten på grund af envist fasthållande vid gamla,
på fastlandet för länge sedan utdömda jordbruksmetoder. Ilristen pä
arbetsfolk och fattigdomen äro kraftigt bidragande orsaker till, att man ej slår in
pä en nyare brukningsmetod. Pä grund häraf bibehålla ofta äfven inflyttade
fastlandsbor det gamla brukningssättet. — Jorden är sä ogräsfylld (och stenig,
småsten) flerstädes, — ja man kan nog säga i regel i denna del af ön, att
blotta åsynen däraf förlamar arbetskraften och nedslår arbetsmodct och
förjagar arbetslusten bos ägaren. Då jorden är sä god, att den ger gröda till
lifsuppehällc och dc nödvändigaste utgifterna ända, — sa får det vara, —
man går på i de gamla spåren. Bland det yngre släktet är nog många
som ej låta sig nöja härmed, — men det saknas vilja till det både insikt och
kraft kräfvande arbetet på ett utnyttjande af jorden enligt nya
landtbruks-metoder. Så reser man.
Arbetarnes söner drifvas bort dels af den nästan totala bristen pa
arbete vintertid, dels af den bart när oöfvervinneliga svårigheten att fä
en bit egen jord att bruka och berga något frän. Bönderna äro till
halsstarrighet. envisa med att ej tillåta någon att. bosätta sig pä deras
gårdar. Det synes mig ge en hänvisning till boställen och kronoegendomar.
Den eklcsiastika bostälIsfrågan skulle nog lösas bäst genom boställenas
upplåtande till egna hem. Med en ärlig afgäld af sä ringa summa som 10 à
15 kronor tunnlandet det torde vara billigt skulle boställena ge
innehafvaren dubbelt mot nil, åtminstone bär på Öland. Bönderna äro rädda tör
ökad fattigvardstunga; därför vilja de ej släppa in nya familjer på sina gärdar.
Det synes mig tala tör fattigvårdens ombesörjande af staten. llär finnas
ynglingar, som klaga öfver att de omöjligen kunna åtkomma någon jordbit
att bygga en stuga pa. »Vill inan gifta sig, sä är det omöjligt, ty man kan
ingenstädes lä bygga och ho», låter det. Det är belt visst ganska sannt.
Om kvinnors emigration har här icke något nämnts. Frågan därom torde
bli löst i och med det. att möjlighet beredes de giltasvimia ynglingarne att
sätta eget bo.
Till sist må ytterligare påpekas, att. hvad här anförts, bar afsetts
närmast, ja, sä godt som uteslutaude Öländska förhållanden, såsom jag i denna
församling lärt känna dem.
I.änglöt. den 28 juli 1908.
Tngxc. Frisell.
t., f. Kyrkoherde.
Hangvar pastorat.. Gottlands län.
Angående bygdens ekonomiska ställning är större delen at’ folket bär pä
orten att räkna till de mindre bemedlade. En stor del har varit arbetare,
stenhuggare o. d. I hopp om att det skalle löna sig bättre att vara
jordbrukare ha de därför köpt någon liten hemmanslott och sa börjat
jordbruksarbete. .Men hemnianslotten köptes för lånta penningar liksom de kreatur,
som voro oundgängliga för jordens brukning. På så sätt uppkomma dessa
små hemmansägare, hvilka, skuldsatta för allt hvad dë iiga, äro vida sämre
lottade än vanliga arbetare. För att fa en slant till de dagliga behofven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
