Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
161
gör sitt till att andra, följa exemplet och emigrera. En orsak till att unga
män ofta emigrera är, att de vilja undgå värnplikten, hvilket visar sig däraf,
att det ar de fylla 20 är flere resa till Amerika; härifrån kan det uppgå
till 10 och 20 procent af de blifvande värnpliktige, ibland mer, ibland mindre.
Om grunderna till, att sa många genom emigration söka undgå värnplikten,
vore mycket, att säga, men jag inskränker mig blott till att konstatera detta
faktum.
Att nu hindra denna emigration vore det. välbetänkt? Redan nu
återkomma mänga och blifva genom sin förvärfvade erfarenhet i lifvet, och genom
det ekonomiska uppsving de under sin emigrationstid vunnit., bland de
dugligaste hemmansägarna, llär i Hishults socken ha en stor del af
hcmmans-ägarne varit i Amerika, och de hafva tillfört församlingen en stor materiell
vinst och välsignelse just genom sin duglighet, sin energi, sin erfarenhet, för att
icke tala om det lilla kapital de fört med sig hem och som gjort att de
mera tidsenligt kunna bruka sina hemman. Det heter väl, att arbetskraften
kunde användas bär i landet vid industriella företag i stället för att
arbetskraften exporteras till Amerika, men af den erfarenhet jag fått, anser jag
det vore en olycka, och en stor olycka, för hela vårt land, om
landtbefolkningen toge sig före att arbeta i industriens tjänst i Sverige i stället för att
emigrera. Detta har till en del nu tagit fart och skett i smätt länge. Sällan
eller aldrig flyttar, åtminstone där jag tjänstgjort, en inom Sverige från
allmogen utgående arbetare åter tillbaka och skaffar sig jordbruk. Han
förblir i allmänhet arbetare. 1 stället för att genom arbetet uppfostras och
blifva duglig, sker det tvärtom med mängden af arbetare bär. En trång,
förvänd syn på tingen i socialistisk anda och hat mot kristendom och
öfverordnade är härskande hos de af landtbefolkningen, som blifva arbetare i
Sverige, och de få, som jag haft med att göra, hvilka hafva landtbruk efter
att hafva arbetat i svensk industri, tyckas mig vara bland de minst dugliga
och gagneliga medlemmar i kommunerna. Det vore en ren olycka för vårt
folk och land, om allmogen ägnade sig ät svensk industri såsom grofarbetare
(jag menar visst, icke hemslöjd) i stället för att emigrera. Nej, enligt min
tanke bör all kraft läggas pä att få emigranterna att vända ater. sä att de
få realisera sin dröm om en gärd i hembygden, så att vårt fosterland får
bruk af deras erfarenhet och förvärfvade kapital. Det bör göras allt för att
de binder, som resa sig upp häremot, borttagas.
llishult den 28 juli 1908.
Birger Johnson.
Kontraktsprost.
Oiis pastorat. Älfsborgs län.
Emigrationen frän Ods pastorat (Ods, Molla, Alboga och Öra församlingar)
iir i första hand förorsakad af den för älfsborgaren säregna vandringslust,
som före emigrationsperioden tog sig uttryck i färder i affärssyften inom såväl
Sverige som Norge och ännu idag visar sig däri, att. det mest lönande arbete
i hembygden lar stå tillbaka för t. ex. en oviss förtjänst vid ett
järnvägsbygge eller annat större arbetsföretag i en annan del af landet. »Spekulation»
är här lifvets (t och w.
Vid cmigrationsperiodens början här pä 1870-talet stod nog jordbruket
jämförelsevis lågt. Brist pä kommunikationer vållade ej blott producouten
afsevärda afbränningar å till salu utbjudna landtmannaprodukter utan
isolerade honom äfven i andra hänseenden från jordbrukets då började upp-
11—097117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
