Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
185
det blefve få, sora reste ditöfvor, om existensvillkoren voro bättre bär hemma.
Att gifva något förslag till förbättring häruti, är ingen lätt sak. Men kan
inan blott komma därhän, att man litar mera på jordbruket än på
tillfälliga förtjänster, tänker jag att den ekonomiska basen vore säkrare. För
detta ändamål behöfves dock, att staten ingriper, enär det icke är att vänta,
att en af tunga skatter tryckt, fattig befolkning skall under en öfverskàdlig
framtid kunna nämnvärdt förbättra sitt jordbruk. Därtill saknas penningar.
Odliugslägenheter finnas i mängd, men arbetskraften begifver sig till
industrifälten eller till Amerika, då bonden icke har råd att betala en dräglig
aflöning. Staten kunde nu träda emellan med dikningsföretag i långt större
utsträckning än hittills. Odlings- och egnahemslån borde tillhandahållas på
mycket förmånligare villkor än nu är fallet. Agronomer och
jordbrukskonsulenter skulle flitigt resa omkring och i ord och handling leda
jordbrukaren, sä att ban får ögonen öppna för hvad jorden kan gifva, och så
väcka det slumrande intresset för landets modernäring,
ßjurholm den 29 juli 1908.
Ilj. Fjellström.
Kyrkoherde.
Tärna pastorat. Västerbottens län.
Undertecknad tjänstgjorde 1896—1904 i Laxsjö i norra .Jämtland,
tjänstgör sedan 1904 i l ärna pastorat ofvan barrskogsgränsen i Lycksele lappmark.
I Laxsjö utvandrade många till skilda trakter af norra Amerika. Så har
skett, härifrån.
Pä intetdera stället har — på därom framställda frågor -— angifvits
såsom emigrationsorsak rösträtts- eller dylika förhållanden. Såsom orsak har
angifvits dels bättro förtjänster dels ett fruktbart, billigt land, »där man kan
fä nägot af jorden», »där vintern inte rår hela året». »Här kan man icke få
en jordbit, och får man en bit, så är den så dyr», arbetsam (stenig o. s. v.),
kostar så mycket att odla, och »ändå kan man inte lefva pä den, huru man
arbetar». De, som ägt jord och ändå rest, hafva angifvit samma sistnämnda
skäl. »Här är så kallt och osäkert med den usla sommarens, livad som
bär anses såsom rariteter på laudtmunnens bord, får farmaren i öfverflöd,
kokar ägg som vi potatis, har hvete åt folk och fä» o. s. v.
Iiref från släktingar och bekanta eller rykten ur dessa bref veta huru
den och den, mot hvilken man här var duktig, nu har det sä bra i Amerika.
Där kan man bli något, och här skall man gå och slita och släpa och blott
ha bekymmer för en tarflig utkomst (och dock känner man inom sig, att
man kunde och borde vara ett strå hvassare). Klagan öfver vinterns längd
är synnerligen bär i fjället, stor, ocli öfver landets nselhet (klimat- och
bördighetsförhållanden). Värnplikten har ock angifvits som orsak att med familj
fly undan.
Här pågående men aldrig slutförd afvittring, som för tiotal år sedan
löste gammal sedvanerätt utan att, gifva något i stället, har verkat otrefnad
bland kronoäbor. Företagsamheten lamslås, och oenighet befordras. Man har
inga rättigheter, ligger i beroende af jägmästare och lappfogde om ängar, bete,
vedbrand och husbeliofsskog. Vi ha mellan 10 och 20 mil till svensk
landsväg, 25 mil till läkare, post en gång i veckan, intet att förtjäna med den
långa vintern, om ej ripor och räf visa sig talrikt.
Landet är ofvan skogsgränsen merendels synnerligen fruktbart, betena
äro otroligt goda. Kalk förekommer merendels öfver allt, ehuru i berg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
