Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROVINS IALLÄK ARNE.
203
«Ie bruka ocli sköta t. o. m. utmärkt, eller ock kunnat köpa eller bygga sig
ett hus, eller i öfrigt kunnat få sig en goil ställning. Manga af dessa
uppgifva, att de haft sin vistelse i Amerika att tacka för den oberoende ställning
de nu innehafva; de säga dock att. de fått slita mycket hårdt, och att det
varit deras goda hälsa som gjort, att de kunnat stå ut i det klimatet och
med det arbetet, samt att, om arbetet bedrifvits lika intensivt här hemma och
sparsamheten här varit lika stor. behållningen af arbetet bär hemma i landet
bort, bli ej så särdeles mycket mindre.
Dylika jämförelser anställas dock ej sa ofta. Vanligen domes helt ytligt.
Den eller den har kommit hem efter t. ex. 10 års vistelse i Amerika med
en behållning af t. ex. 6- à 8,000 kronor. — Hurudant arbetet har varit,
huru stor försakelsen och sparsamheten — ja det tages ej med i beräkningen.
Plural i teten af emigranter äro ju människor i sin bästa arbetskraft, och oftast
äfven de modigaste, kraftigaste och friskaste individerna. De komma till
Amerika fullt färdiga att genast gripa in i intensivt arbete. Att arbetsprodukten
skall kunna bli stor, är ju helt naturligt, och Amerika är att lyckönska som
får in sådana mängder af färdig arbetskraft, som ej kostat, landet någon
uppfostran eller någon utbildning. Att således en och annan frisk och kraftig
arbetare skall efter några år kunna återvända med en sparad penning, är
ej så underligt.
Men hur många duka ej under i kampen i det främmande landet! Hur
ofta hör man ej: jag var så frisk då jag for, jag arbetade så hårdt och strängt
en tid, jag slet så ondt, och till sist blef jag sjuk; jag kunde ej uppehålla
mig längre, jag måste resa hem för att bli omhändertagen af mina anhöriga;
eller jag måste bom och söka för hälsan som blifvit bruten och som jag ej
kunde återfå diir ute; o. s. v. Många, många öfveransträngda, hemkomna med
försvagade nerver och krafter, med bruten, hälsa har jag haft under behandling
under de 15 år jag varit läkare i det.ta distrikt. Att den sjukdom, som så
obevekligt sällar sig till andra kraftnedsättande moment, nämligen
lungtuberkulosen, skall vara vanlig bland de hemvändande sveiisk-amerikaiiarne, det är
helt naturligt och något som jag otaliga gånger kunnat konstatera,
Oskarsström den 2 januari 1908.
Alb. Liedholrn.
Orusts distrikt. Göteborgs ocli Bohus län.
Från Orust äger som bekant en betydande utvandring till U. S. A. rum.
Icke direkt hithörande mon beroende på till stor del samma orsaker skor en
än större utvandring till närbelägna städer, i synnerhet Göteborg, och torde
denna utvandring vara mycket större än till utlandet. AH denna utflyttning
sker hufvudsakligen eller enbart från den landtbrukarna delen af ön, där
socknarnas folkmängd som en naturlig följd däraf år från år och högst afsevärdt
minskas, hvaremot befolkningen på fisklägena företer en jämn ökning och
högst obetydligt öller alls icke med sin ungdom bidrager till vårt fosterlands
försvagande genom utvandring.
De faktorer, som härstädes alstra emigrationen, äro liksom annorstädes af
olika art, och skall jag här söka framhålla några af de om jag sä mä säga
konkreta orsakerna, lämnande åsido dem som bero på folkets lynne, äfventyrshåg
och lockelser.
1 den landtbrukande delen af Orust äro de ekonomiska förhållandena för
alla de familjefäder, som skola försörja sig och de sina mod landtbruksarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
