Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’ROVIKSI ALLÄK A UN B.
Det förekommer ej Sa sällan här i distriktet att träffa ]>d personer, som
efter några ar återvändt till orten, där de medelst sparade medel kunnat
kö]ia ett hemman eller förbättra ett förut eget, och som tyckas besitta ej
blott ökad arbetskraft och förmåga att ordna sitt arbete, utan ock 011 klarare
syn på tingen i allmänhet. Motsatsen har äfven påträffats, personer
hemkomna med bruten hälsa och äfven sinnessjuka, men de hafva utgjort en
obetydlighet under de bortåt tre ar jag innehaft min tjänst i detta distrikt.
Alingsås den 29 december 1907.
A. Hedberg.
Svenljunga distrikt. Älfsborgs län.
Denna trakt utgöres öfvervägande af skogar och mossar, med jämförelsevis
ringa mängd odlad jord. Orten är glest, befolkad. Klimatet fuktigt och rått,
med kalla sommarnätter, väl i följd af den stora myckenheten mossar.
Åkerbruket har att kämpa med en i allmänhet mager och kalkfattig jordmån,
ogynnsamma klimatförhållanden, flerstädes frostländighet. Att jämförelsevis
flera personer förr sökt sin bärgning i jordbruk än för närvarande, synes
framgå af den mängd ödetorp och ödehemman med utlagd åker, som linnes här
och hvar. Befolkningen anses fattig och var nog så också ganska allmänt
förr, ehuru skogarnas exploatering och hastigt utvecklade kommunikationer
m. 111. under senaste ären bidragit att i afsevärd grad förbättra den
ekonomiska ställningen. Förutom åkerbruket har hemslöjd, särskildt hemväfuad,
äfvensom handel med dylika produkter, förr gårdfarihandel, utgjort folkets
viktigaste näringsgrenar. Ett kargt jordbruk och hemslöjd hafva endast genom
en stor arbetsflit kunnat bringa ett torftigt lifsuppehälle och satt sin
särskilda prägel på befolkningens karaktär och på dess hygieniska förhållanden:
däraf en idog och hvad man kallar »närig», men undernärd och nervsvag
befolkning. Det torde ej endast vara fattigdomen utau kanske lika mycket
lörvärfsbegäret och födans beskaffenhet som orsakat folkets undernäring. Sa
t. ex. hafva kvinnorna mångenstädes ej velat lämna sin väfstol för att laga
mat eller sköta om en ko, utan födan har utgjorts, och utgöres bland många
familjer än i dag, hufvudsakligen af kaffe och bröd. Någon hvila efter
maltiderna torde man vanligen ej heller förunnat sig. I dessa lefnadsförhållanden
— ej minst i det myckna kaffedrickandet. — torde förnämsta orsaken ligga
till den bär allmänt förekommande nervsvagheten, som äfven genom arf
underhålles. Grundstämningen är ängsligt nervös, men samtidigt tryckt, dyster
genom det ensliga lifvet i de ödsliga skog- och mosstrakterna.
Att utvandringen frän denna trakt varit betydlig, kan med hänsyn till
nu relaterade förhållanden synas förklarligt. Arbetsförtjänsten och
arbetslönerna hafva här jämförelsevis länge hållit sig låga, kanske lägre än a
flertalet trakter i Sverige, och i ännu högre grad kontrasterat med arbetslönerna
i Amerika. Sedan utvandringen med anledning häraf tagit fart, har den —
äfven efter inträdda förbättrade lefnadsvi|lkor här i orten — fortfarande
underhållits förnämligast genom inflytande från förut utvandrade
familjemedlemmar, släktingar och grannar. Enligt hvad jag af befolkningen samtalsvis
inhämtat hafva familjer i allmänhet hälften eller flera af sina vuxna
medlemmar och anförvanter i Amerika. Tillfälliga släktbesök från Amerika
förekomma också ganska allmänt. Äterinvandringen har äfven varit afsevärd.
Af de frän Amerika aterinflyttade utgöres en betydlig del — dock icke den
öfvervägande — af till siu hälsa brutna personer: nervsjuka, sinnessjuka och
14—09/07
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
