Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 EMIGRATIONS^ TREDN ING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
nödgas till bolagen afyttra sina små jordlotter där hemma, och så följa
utbrytningar i mängd, som minera den gamla gärden och göra dess fordon»
förnöjsamma inbyggare till bolagsfolk eller utvandrare. Förr eller senare blir
honom dock hemlängtan därute i det främmande landet för öfvermäktig, och
han återvänder hem till fosterbygden, men är ej nu den samme som förr,
utan förblir en främling i sitt eget land, missnöjdare än förut eller förvandlad
till en skrytsam skräflare, som ej finner någon trefnad eller ro i de gamla
omgifningarna. Lifvet därute har farit ännu mera hård händt fram med honom,
sa att ban ofta återvänder icke allenast med felslagna förhoppningar utan
äfven med sjukdomar, i de Hesta fall ncurasteni och tuberkulos, i hvilket
fall han måste stanna kvar här hemma; men eljes styr ban nog snart äter
kosan öfver Atlanten, hjärtlös nog att locka nya skaror med sig. En och
annan af dessa immigranter har dock blifvit i tillfälle att förverkliga sin dröm
och i hembygden skapat sig ett hem, men han finner sig sällan i de gamla
förhållandena, de hafva ej nu samma värde för honom. Hans oroliga lynne
och egenheter göra honom till en främling för vänner och grannar, och en
vacker dag säljer äfven han sin gärd till bolagen och vänder fäderneslandet
ryggen, vanligtvis för att aldrig mera återkomma.
Af hvad jag således anfört bör enligt mitt förmenande det största
intresse egnas åt afhjälpandet af missförhållandena hemma i vårt land för att därigenom
förhindra emigrationen, då däremot de, som redan utvandrat, blifvit sä
främmande för oss, att det kan ifrågasättas om deras återvändande i allmänhet
ens är önskvärdt eller för det allmänna bästa gagneligt.
Orsa den 14 december 1007.
II. Ii. Warodell.
Ockelbo distrikt. Gäfleborgs län.
Anmodad uttala mig Öfver utvandringsfrågan, får jag härmed anföra följande,
grundadt pä min erfarenhet under en tolfarig verksamhet som extra
provinsialläkare i Ockelbo distrikt.
Utvandrarne från denna trakt utgöras i allmänhet af ungdom i 20 —
30-ärs åldern, utgångna från småböndernas klass och från de bättre
arbetarhemmen; mera sällan är det de ekonomiskt nödställda hemmen som lämna
bidrag till utvandrareströmmen. .Mången gang är det den genom försäljning
af hemmanet till ett skogsbolag erhållna penningsumman, som lockar bonden
eller hans söner att pröfva lyckan i främmande land, eller också är det en
al den besutna bondens yngre söner som blir den första amerikafararen i
familjen, af den anledningen, att ban, som i alla händelser en gång måste
»låta sig utlösas ur hemmanet» af sina äldre bröder och därigenom känner
sig beröfvad rotfästet i hembygden, hoppas kunna lättare bryta sig en ny
bana i Amerika med dess möjligheter till större arbetsförtjänst.
Bland orsakerna till emigrationen från denna bygd torde ytterst sällan ett
mera framstående rum intagas af sådana omständigheter som fattigdom, brist
pa arbetsförtjänst, dystra framtidsutsikter eller öfver hufvud taget missnöje med
ekonomiska, sociala eller politiska förhållanden. Den starkaste driffjädern
torde i regel vara ynglingens och den unga kvinnans längtan att fa so sig
om i världen och vidga sin erfarenhet, utsikten att lättare kunna förtjäna
pengar, och medvetandet om. att de med en resa till Amerika ingenting riskera,
emedan de nästan undantagslöst där ute mottagas uf släktingar eller vänner,
som på förhand garanterat dem inbringande arbete. Dessa förut utvandrade
anhöriga undcrluilla i allmänhet en liflig skriftväxling — åtminstone om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
