Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göra er lefnads sälihet, så fram t ni fortfar att
älska benne.”
”Så fram t! Åh!” ropade Vivian leende,
”spar edra klyftiga förbehåll, min kära filosof!
Skulle man ej nu tro er vara en nittio års
gubbe? Om detta är -allt hvad ni har att
frukta, så är jag i sanning lycklig.”
”För närvarande,” sade Russell lugnt.,
”fruktar jag ingenting mera än att ni
ändrar tänkesätt innan ni blir myndig.”
Vivian bief uppbragt öfver denna
beskyllning. ”Ni är ond på mig,” sade Russell, ”och
Sa var äfven er mor; bon var det emedan
jag sade mig frukta, i stället för hoppas,
att ni skulle ändra tänkesätt. Begge äro
onda på mig för min uppriktighet.”
”Uppriktighet! Nej, men jag är ond på er
för edra orimliga misstankar om min
ståndaktighet.”
”Om de äro uppriktiga, behöfver ni ej
vara ond,” sade Russell; ”det skall fägna mig
att se deras orimlighet bevisad.”
”Den kan jag bevisa i detta ögonblick.”
”Förlåt mig, icke nu; ni måste gifva er
tid. Jag tviflar ej atl ni i denna stund
är hjertligt kär i miss Sidney; men det som
skulle bevisas är, att er lidelse icke skall
af-taga i styrka, i samma mån den erfar
mindre .motstånd. Om «den gör det, skall ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
