Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vivian skref med fullkomlig uppriktighet;
han ansåg det omöjligt att någonsin kunna
fatta böjelse för ett fruntimmer af mrs
Whartons sinnesart, äfven om hon ej varit gift och
hans väns maka. Så, i fulla känslan af sitt
förakt, besökte han henne bvarje dag, eller
gick snarare att träifa angenämt sällskap i
hennes hus, der modet och yppigheten
räckte hvarandra handen, der skönhet, börd och
talang möttes, och der ej mindre politiska
beräkningar än andra skäl nekade värden och
värdinnan att utesluta en och annan person,
hvars karakter icke var oförvitlig.
Lady Maria Vivian umgicks aldrig med
mrs Wharton; men hon tillstod att hon
kände många fruntimmer af tadelfritt rykte, som
ej funno otillständigt att der infinna sig, och
rors Whartons namn visste hon hittills vara
fläckfritt. ”Hon är ett fruntimmer af kallt,
sjelfviskt lynne,” sade lady Maria, ”och kan
sannolikt ej inledas i fara af en ömmare
lidelse eller något fantasiens bländverk.”
Vivian instämde med sin mor i denna
tanke, och fortfor att hvarje dag betyga henne
sin vördnad. Det var tidens rådande ton,
och serdeles i detta hus en plägsed för
kavaljerer, att hembära en uteslutande
uppmärksamhet åt gifta fruntimmer. Få yngre
män ansågo det löna mödan att tala med ett
ogift fruntimmer i något sällskap; och de få,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
