Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rrodnade i känslan af sin egen tankspriddhet.
Hon nalkades på ett sätt, som innehöll ett
¡mer vältaligt försvar än ordens, ocb
emot-tog Vivian så artigt och med så öppen
fäg-nad i sina drag, att han började glädjas
öf-ver att hafva.mottagit bjudningen till slottet.
1 samma ögonblick erinrade han sig en blick,
den hans mor gifvit honom, när hon först såg
lady Julia på slottsterrassen.
”Nå väl, hvad höll hon på att säga till dig,
Xidhurst? .bvahah, min gosse!"
"Vi ordvexlade litet, min far.”
"Ordvexlade!. Jojo, deri är hon den rätta!
ord tryta henne aldrig! .Öfvertalande ord
och ännu -mera öfvertalande suckar! Ab!
.den qvinnan! alltid förblir hon sig lik! altlid
lockar hon svettet ur oss! Och hvem bland
de bäste af oss önskade icke att det så’ är.
’O! låt mig, låt mig blifva : bedragen!’ är
qvintessensen af filosofien, den epekureiska
liksom den stoiska; åtminstone är det min
tanke. Men till saken: hvad var det hon
gnabbades om så behagligt; en bok eller en
älskare? En bok, vill jag våga. Hon ar en
så romanesk liten toka, och så olik andra
qvinnor; lemnar alla sina beundrare der i
salongen, ocb står här och pratar ora
klyftiga böcker med sin bror. Men säg, hvad
;är frågan om? Jag vill hafva den
afhand-Jadförmig. Låt mig se,boken.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
