Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den omnämnda pjesen, deri Calistas ro i
öfvertogs af miss Bateman, uppfördes med
stormande bifall för en lysande samling af
åskådare på slottstheatern. Samma stycke
skulle åter spelas en vecka senare för nya
åhörare; man gjorde Vi vian det förslag att
spela Lotharios, och lady Julia Calistas rol.
Miss Bateman fann inga svårigheter. Lorden
kunde måhända af faderlig omtanka haft
åtskilligt att påminna mot sin dotters offentliga
uppträdande vid denna ålder, i en sådan rol,
inför en blandad samling af åskådare; men,
till all olycka, bröt lady Glistonbury sin
tystnad i detta kritiska ögonblick, yttrade sig
så strängt och ofördragsamt, icke blott mot
sin dotters deltagande i stycket, under dessa
förhållanden, utan mot allt hvad spektakel
bette, utfor så oförsigtigt mot aktörer och
aktriser utan åtskilnad, och beskärmade sig
till den grad öfver dylika förargelseväckande
upptåg, att lorden skrattade, miss
Bateman fattade eld, och de stridande partierna
på allvar började pröfva sin inbördes styrka.
Lady Julia, som helt nyligen undsluppit sin
mors obilliga och granntyckta tillsyn,
fruktade ingenting högre, än att åter komma i
beroende af henne och miss Strictland. Utan
att således öfverväga det ifrågavarande äm^
nets behörighet eller ej, utan att besinna
huruvida miss Bateman med fog eller icke
tillåtit sig utöfva denna frihet, understödde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
