Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Der står en foetjent på terrassen, som tyo
Les se efter oss,” sade Vi vian; ”jag hade
något vigtigt att säga; men denne man — ”
Betjenten framkom nu och anraälte
några fremmandes ankomst till slottet, der man
väntade lady Julia.
*Gå till dem, mr Vivian,” sade denna;
”jag kan icke göra det.”
”Mylady,” vidblef betjenten, ”mylord sjelf
bad ér komma. Han och alla herrarne hafva
sok t er öfverallt.”
”Återvänd då till min far och säg att jag
kommer genast.”
”Tvungen att deltaga i sällskap!” tänkte
lady Julia, då hon långsamt nalkades huset;
”nödgad att visa mig lugn och glad, när
mitt hjerta är — hvilket lif af förställning!
Huru ovärdigt mig, danad såsom jag fordom
påstods vara, för allting godt och stort! Men
jag rår ej mera om mig sjelf; jag har intet
sinne för något utom ett enda föremål.
Hvar-före bevakade jag icke bättre mitt hjerta! Nej!
hvarför kan jag ej snarare följa dess lagar
och på en gång yppa och rättfärdiga dess val.”
Vivian afbröt lady Julias drömmar, i det
han vid gången öfver terrassen visade henne en
mängd hufvuden i ett af slottsfönstren, som
tycktes betrakta dem ganska uppmärksamt*
Miss Strictlands ansigte var främst; halfva
hennes kropp sköt utom fönstret, och när hon drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
