Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne förklarade^ sina skäl. Lorden ville
ej höra dem, utan yrkade enträget, att han
skulle dröja några dagar åtminstone; ty hans
afresa ’’just i detta ögonblick skulle väcka
ett grufligt larm inom slägten, och vore den
mest ovänskapliga och grymma handling man
kunde tänka sig.” Hvarför lorden så
enträget påyrkade hans qvarblifvande, visste hans
herrlighet måhända icke sjelf; ty med all
yttre anstrykning af en person med oändlig
klokhet och djup beräkningsfÖrmåga, var hans
herrlighet i sjelfva verket barnsligt
obeständig. I bvilket ämne som helst, der han
fick i sitt hufvud att en sak skulle vara så
eller så, var han lika envis, eller, der han
ej kunde vara det, lika ängslig, som om
frågan gällde lif eller död. I hans åsigter fanns
ingen måtta, ingen hållning; alla föremål
syntes lika stora; och äfven nu, då man bordt
tycka att hela hans håg varit riktad på en
stor familjolycka, blef han under loppet af
några minuter lika ifrig i fråga om en
småsak, som om han haft intet annat i verlden
att tänka på. Att sluta af det allvar,
hvar-med lorden öfvertalade Vivian att qvardröja
ännu några dagar, föranläts honom tro, att
det måste vara en sak af verklig vigt för
hans herrlighet. — ”Och i hans närvarande
betryck, kan jag ej afslå en sådan önskan,”
tänkte Vivian. Han gaf således vika, ehuru
Vivian. i5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
