Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
an
slialle framställa saken i sitt behörigs ljus för
sina vänner. Marmaduke fann snart en
före-’Vändning att begifva sig bort; en ledamot
höll på att tala i huset, den han måste
höra, och han begaf sig derifrån.
I detta ögohblidk gick Wharton, som
vandrade nedåt rutnmet med sina vänner, förbi
Vi vian och yttrade der vid: ”Att enskilda
laster ar o allmännafor maner, veta vi alla;
men att förhållandet stundom kan vara
motsatt, återstod tyvärr några bland oss ännu
alt lära. Men jag Önskade låta den der lilla.,
fuxsvansade, ädlaste och makligaste prinsen
på exspektansstat, hans majestäts
allratrog-.naste och högt älskade kusinveta, att Bob
Wharton, sådan ’han går och slår, ej är en
man, som ostralfadt låter gäcka sig.1’
”Hvem imjnnr han.? ’Hvad menar han?”
hviskade några af de närstående. ”11 vilken
prins talar han om? Hvilken af prinsa me.’’’
"ÅK! ingen af dem,” genmiille en nnuan.
”Du vet ju, att ädlaste och mäktigaste prins
är titeln på en markis, och vår
allratrog-naste och fiogt älskade kusin, de ordalag.,
hvari konungen skrifver till honom.”
”Men b vem är då markisen på
exspektans-*stat?M
”Vet du ej det? — .Lord •Glistoubury.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
