Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>,Ja, min vän; ty jag trodde det vara din
Önskan.”
”Min önskan! Ack, om du vissle lniru jag
längtar att vara allena!”
”Då kan jag, efter ingen är kommen, ännu
slänga min dörr och skicka bud, att jag icke
mår väl nog att se fremmande. Skall jag?”
”Nej, min vän, det är för sent,” sade
Vi-vian; ”jag fruktar det är omöjligt.”
”Icke, om du önskar det.”
”Nå väl, gör som du behagar.”
”Hvilket är dig nyttigast? Jag bar ingen
annan önskan.”
”Du är för god emot mig, och jag
fruktar att jag aldrig får tillfälle att visa dig
någon tacksamhet.”
”Men säg, hvilketdera är bäst, min vän?”
”Jo, söta du, jag tror du hor rätt. Se
dina vänner och gör det så lugnt du kan;
/«g kan blott visa mig på ett ögonblick; jag
har affärer af vigt — bref — uppsatser —
som måste slutas i afton; och jag måste gå
till mitt arbetsrum.”
”Du skall ej blifva störd; jag vill anstränga
mig efter förmåga.”
En fruktansvärd klappning på porten
hördes. Vivian gick genom salongen till sitt
arbetsrum, der han satt en sj^und försänkt i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
