Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Örebro skola och i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bröderna skrefvo därför en ganska god latin, både på vers
och prosa, och de talade det nästan bättre än
modersmålet. Det var ju också för dem det naturliga
umgängesspråket, och om Bose Rudbeckius, rektorn, berättas,
att »han stängde in sina barn och lät dem ej vara bland
folket, på det de skulle lära latin förr än svenskan».
Den skolgosse, som råkade att säga ett svenskt ord,
fick till straff bära titeln »asinus».
Men skolan hade ännu ett undervisningsämne, som för
den äldste af piltarne från Wivalla nog blef det
förnämsta — det var den s. k. socknegången, i hvilken
man tvifvelsutan har att söka orsaken till, att så många
af denna tids studenter slutade såsom »driftedjäknar» och
vagabonder. I stället att gifva de vanligen mycket fattiga
skolgossarne något underhåll, gaf man dem anvisning på
vissa socknar, i hvilka de vid de stora hälgerna fingo
två och två draga kring och tigga. Och detta friluftslif
var något annat än att sitta instängd i den kvafva
skolsalen och plugga katekes eller latin. Med en säck på
ryggen vandrade de då från bondgård till bondgård,
stämde utanför dessa upp någon latinsk cantilena eller
en psalm och bjödos så in att äta och dricka af den
välfägnad, som högtiden till ära dukats upp, och sedan
de fått penningar och förning i den »matsäck», de buro
på ryggen, vandrade de vidare till nya kalas. Helt visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
