Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På flyende fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
nung det begär, vill jag Hans Majestät det förskaffa,
som kanske ingen tror mig om. Men Gud bättre, jag
fruktar, att mina förföljare skola öfvertala Hans Majestät
och jag sålunda undertryckt blifva, som dock mig
allenast på Hans Majestäts höga gunst och nåde förlåtit
hafver och mig därföre i mitt fädernesland begifvit.
Först hade jag ärnat draga till England och förskaffa
mig intercession af samme konung, men efter Monsieur
Didrik Falkenberg mig tröstade, drog jag genast åt
Sverige. Men i går, min patron, hafver ståthållaren sökt
mig, och jag vet icke, om sådant Hans Majestäts
befallning hafver varit. Därför har jag hållit mig af vägen.
Visste jag, att Hans Majestät begärde mig, så skulle
jag genast mig presentera.
I ett postskriptum tillägger han, att vakten hade gripit
hans betjäntgosse, och förmodligen ansåg han det
därför ej rådligt att invänta Salvius’ svar, utan flydde.
Såsom situationen utvecklats, var det kanske nog det
klokaste, ty kort därefter fick Anders Grijp företräde hos
konungen, som lofvade, att äfventyraren ej skulle
förblifva ostraffad, så vida man kunde få honom fast.
Wivallius’ framtidsplaner voro nu ohjälpligt krossade,
och för honom återstod intet annat än att söka komma
öfver till Tyskland, där en lyckoriddare som han ju bäst
kunde slå sig fram och där han kunde få tillfälle att
utveckla sina »kvaliteter». Svårigheten bestod blott i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
