Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Kristianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io5
Wivallius, som satt fängslad, kunde — under
förutsättning att han talat sanning — ej veta mera, än att
hon varit hafvande och att man aldrig hört talas om
något barn, som hon fått. Därefter formulerade han
sin beskyllning. Men det hela kan hafva inskränkt sig
därtill, att barnet blifvit födt och kvarlämnadt på
Stensnäs, och något brott behöfver man ej antaga.
Själf tyckes den eljes så bekymmerslöse äfventyraren
hafva varit öfvertygad om, att hans timglas nu var utrunnet.
Men landsdomaren Erik Krabbe var en bland hans
gynnare, och mot förmodan blef hans dom (den 2 april)
från Wivallius1 synpunkt frikännande. Denne dömdes väl
att mista äran — och den kunde äfventyraren nog i
nödfall vara af med — »men hvad hans lif och blod är
anlangandes, veta vi icke, om denna sak stiger så högt,
att förbemälte Wivallius det förbrutit hafver, efter det vi
finna intet därom i lagen». Med anledning däraf
solli-citerade landstinget om Kungl. Majestäts eget nådiga
betänkande.
I själfva värket hade dödsdomen blott blifvit
uppskjuten, och Krabbe begick nog ett fel, då han trots det
kungliga brefvet undandrog sig att afkunna slutlig dom.
Ulf Grijp och hans medhållare — bland dem Jörgen
Ume — satte sig ock i rörelse, och såsom en första
följd häraf blef fängelset betydligt strängare än förut.
Mina fiender — berättar Wivallius — unnade mig ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
