Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Processen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
vänlighet bragte den andre till kärlek? Det må Ulf Grijp
ej förebrå hvarken sin dotter eller mig, utan sin egen
oförsiktighet, ty vi voro båda unga och sågo mera på
den kärlek, som våra hjärtan till hvarandra hade.
Amor han kan
Som en tyrann
Plåga båd’ kvinna och man.
David, som vann
Goliat försann,
Mot kärleks flamm’ intet råd fann.
Hans makt försvann,
Hans sinn’ bortrann:
Kärleken blef hans öfverman.
Visst var Simson
En stark person,
Som sönderslet ett grymt lejon,
Och Salomon,
Kung Davids son,
Var visast under himlens tron,
Men dock pardon
Med devotion
Begärde de af den patron.
På samma sätt gick det patriarken Jakob, Habor och
Signil m. fl., ja, till och med foglar och fiskar gå ej
fria för »den lufvern, guden Amor.»
Och hvem vill då
Nu undra pä,
Att kärlek oss intog också?
Skull’ han ej rå
Då med oss två,
Som voro ung’ af åren få,
När han kan slå
Gudinnor små.
Som högst upp under solen gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
