Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Kajaneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
dimma». Den bullrande strömmen, som lopp ut med
väggen, gjorde dem mycken oro, och ofta steg vattnet
upp under golfvet. Hur hälsosamt detta rum var, kan
därför hvar rättsinnig betänka. På det trånga gårdsrummet
steg snön om vintern midt upp på benet, likaså vattnet
om höst och vår. På ena sidan strömmade mycken
orenlighet öfver gården, och på den andra sidan var en svår
stank af boskapen, som de nödgades hafva inne hos sig,
om de icke ville svälta ihjäl. Fähuset stod under doktorns
söndriga fönster, och blott två gånger blef dyngan buren
därifrån, emedan höfvitsmannen behöfde den på sin
kålgård. Hans öl insattes i en bod, där det om vintern
frös och om sommaren surnade, och vårt orena gamla
privet gafs honom till visthus, i hvilket var styggeligt
hafva foder åt bestar och än styggeligare att där förvara
mat för människor.
Emellertid bad Wivallius såsom en nåd att få utbyta
sitt fängelse mot det, som Messenius haft, och det säger
oss bäst, huru han nu fått det. Jag är — skref han
på midsommardagen 1637 — > allaredo så fördärfvad, att
jag icke förmår sitta och bocka mig öfver bordet. Jag
är öfver mitt bröst helt uppsvullen och så styf i mina
lemmar, att jag knapt orkar till sängen. Jag fruktar
mig också vara döden fast tjänligare än lifvet. Ack,
nådgunstig herre, förbarma Eder öfver en människa och
hjälp mig, att jag dock måtte få det fängelse och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
