Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
vid hans fotter. Derjemte underkastades han en gräslig tor-
tur. En indianfånge, som på sådant sätt misshandlades, var
merändels så stolt, att han under alla plågor ej höjde ett klago¬
rop, eller ens en suck. Ja, han visade icke det minsta tecken
till att han kände smärtorna. Under det lågorna förtärde
hans underlif, sjöng han sin krigssång och skröt öfver de ne¬
derlag han tillfogat sina fiender. Han uppräknade namnen på
dem, som fallit för hans hand, och erinrade sina plågoandar
om den grufliga hämd, som hans stam skulle af dem utkråfva.
Han kallade dem tcqvinnor“ och “fega stackare“ (de gröfsta
oqvädinsord, som kunde ljuda i en indians öron) och påstod,
att de voro riktiga klåpare i konsten att plåga en fånge samt
berättade, huru han skulle plågat dem, derest de blifvit hans
fångar 1). Het hände ofta, att fången genom sådant tal så
uppretade sina bödlar, att någon af dem nedhögg honom, innan
lågorna ändat hans lif.
Indianernas vapen VDro: båge, pilar, lans, stridsyxa, strids-
klubba och skalperknif. Bågen var af askträ, på utsidan be¬
lagd med flera buffel- och hjortsenor. Hans längd var van¬
ligtvis 3 fot. Pilarne voro längre än de, hvilka begagnades i
Europa under medeltiden, samt egde spetsar af flinta eller ben.
Kogret, som var forfärdigadt af panter- eller utterhud, inne¬
höll ända till 100 pilar, af hvilka en del voro bestämda för
kriget och en annan del fÖr jagten. Krigspilarne voro för¬
giftade och försedda med hullingar, då jagtpilarne deremot
saknade både gift och hullingar. Lansen var 12—15 fot
lång samt prydd nära spetsen med mångfärgade fjädrar.
Stridsyxan eller tomahawken (läs: tomähaken) bestod i den
äldsta tiden af en mindre stenyxa; men sedan europeerna lärt
indianerna bruket af jern, begagnade dessa endast yxor af
denna metall. Stridsklubban var en tjock påk utan andra
prydnader än några vid densamma fästade fjädrar. (Klub¬
bor med stålklingor hafva indianerna först i senare tider lyc-
1) Äfvren våra hedniska förfäder i Sverige handlade på samma sätt
då de af fiender marterades. Då den svenske konungen Ragnar Lodbrok
blef i England tillfångatagen och kastad i en “ormgrop,“ besjöng han
under dödsqvalen sina segrar och gladdes vid tanken på den härad hans
söner skulle taga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
