Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
niskor och djur kunna till fots färdas öfver detsamma. Hvad
som sker i våra dagar kan ju hafva skett för årtusenden till¬
baka. Bland athapascaerna, hvilkas klädedrägt och bruk likna
folkens i östra Asien, finnes an i dag en tradition, att deras
fäder kommo från ett land långt i vester, och chippewaerna
berätta, att de under en aflägsen forntid kommo hit från ett
annat tätt befolkadt land, att de reste hit öfver en smal sjö,
full af öar (Aleuterna?), is och snö, och att de under denna
färd ledo mycket af köld. De många helt och hållet olika
indianspråken jemte skiljaktigheterna i indianernas seder och
bruk synas utvisa att färderna till Amerikas fastland skett på
olika tider och måhända af olika folkstammar.
Det är dock möjligt, att våra dagars indianer tillhöra en
blandad race. Det är möjligt, att sjöfarare blifvit af passad-
vindarne drifna från öster till Amerika och att dessa skepps-
brutne sammanblandat sig med de emigranter, som kommit
från vester eller, med andra ord, från östra Asien. Yi hafva
vid tal om högbyggarnes härkomst i korthet redogjort för de
olika åsigter, som i denna fråga uttalats, och vilja hår endast
tillägga, att, ehuru det icke kan bevisas, att phönicier, egyp¬
tier, judar och andra folkslag under en aflägsen forntid an-
kommo till Amerika, är det dock icke absolut omöjligt Redan
600 år före Kristus seglade den egyptiske konungen Pharao
Nechos flottor rundt omkring Afrika — en sträcka af 16,000
engelska mil. Hanno seglade 30 dagsresor s. v. från Gibraltar
sund. Kartagernas och romarnes färder sträckte sig till förut
okända haf och länder, och det är ju alls icke omöjligt, att de
eller andra sjöfarare råkat ut för samma öde, som nordbon
Bjarne Heijulfson, hvilken stormdrefs till Amerika 512 år
innan Columbus sett detsamma. Yi hafva i det föregående
visat huru indianerna, liksom j udarne, hade sina högtider, fa¬
stor, offer och reningar, att qvinnorna ej fingo bivista de reli¬
giösa ceremonierna i sällskap med männen eller äta med dem,
att bruden köptes, såsom hos judarne, med skänker, att ut¬
märkta höfdingar buro, såsom hebreerna, horn på hufvudet,
till tecken af sin makt och sitt anseende * — allt detta synes
visserligen häntyda på en judisk slägtskap; men å andra sidan
hafva indianerna ingen sabbath, ingen omskärelse, samt förtära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
