Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - IV. Celter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
hafvare, deltog icke i striden utan sökte förlika sina bröder,
livilket dock misslyckades. Trött af de inhemska oroligheterna,
beslöt han ändtligen att lemna Wales och uppsöka det af nord¬
mannen upptäckta Vinland it goda (Amerika). År 1170
satte han sitt beslut i verkställighet och afseglade med några
fä skepp vester ut. Efter en lång resa ankom han slutligen
till Amerika, hvarest han fann marken bördig och klimatet
helsosamt. Ett nybygge anlades och, sedan 120 personer blif-
vit qvarlemnade i Amerika, återvände Madoc till Wales för
att derifrån hemta flera landsmän. Efter ankomsten dit ut¬
rustades 10 skepp, och många emigranter — bland dem flera
irländare — förklaradqpsig villiga att resa till Amerika. “Väl
försedd med både folk och fä,u afseglade flottan och uppnådde
möjligtvis Amerika; men någon underrättelse förspordes dock
aldrig i Wales hvarken från Madoc eller från hans följeslagare.
De gamla annalerna uppgifva ieke å hvad plats i Amerika Madoc
anlade sin koloni. Några antaga, att den anlades i Norra eller Södra
Carolina; andra att den anlades i Flor’da. Catlin förmodar, att Madoc
seglade uppför Mississippi- och Ohio-floderna och nedsatte sig med sina
följeslagare i nuvarande Ohio, “hvarest nybyggarne uppförde de många,
af civiliserade menniskor anlagda fästningsverk, hvilkas ruiner man
ännu träffar vid Ohio-floden och hvarinom alla nybyggare omsider blefvo
nedgjorda, med undantag af några få familjers afkomlingar, som gift sig
bland indianerna.“ Detta antagande är dock falskt, ty, såsom vi nyss
sett, hafva nyare forskningar ådagalagt, att högarne i Ohio äro minnes¬
märken, icke efter nybyggare från Europa, utan efter landets äldste inne¬
byggare.
3. Minnesmärken efter celterna. Några indianspråks fö-
regifna likhet med det gamla walesiska (celtiska) språket an-
föres såsom ett bevis på att celterna egt nybyggen här i lan¬
det, innan detsamma upptäcktes af Columbus. Redan i Ra-
leighs tid sades det, att man bland indianerna i Virginien
hörde den walesiska helsningen uHao huiiach.u Owen Cham-
pelain berättar, att han år 1669 räddade sitt lif derigenom att
han uttalade några walesiska ord till de indianer, af hvilka
han blifvit tillfångatagen. Benjamin Beatty försäkrar likale¬
des, att han på samma sätt räddat sitt lif och att han påträffat
en hel celtisk folkstam, hos hvilken traditionen om Madocs
resa ännu qvarlefde. Den märkvärdigaste berättelsen af detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
