Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - IV. Celter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
%
Oaktadt ganska många författare, på grund af den wale-
s ska berättelsen om Madocs färder och den föregifna likheten
mellan walesiskan och några indianstammars språk, antagit,
’att celterna hår grundat en eller flera kolonier före de öfrige
europeernas ankomst, kunna vi icke obetingadt antaga de
gamla sägnerna såsom historiska bevis for denna sak. Det är
möjligt, att celter här under en tid egt nybyggen; men det är
icke på tillfredsställande sätt bevisadt.
Att nordmännen vid sin ankomst till Island funno irländska böcker,
kloekor (bjöllur) och andra till den katholska gudstjensten hörande saker,
omnäinues i “Landnamabok“ och i Are Frodes “ÅW/etfav* De katholska
munkarne, som bott på Ön och hvilka af nordmännen kallades “popar“,
hade utan tvifvel kommit icke frän Norra Amerika,, som några historie-
skrifvare velat påstå, utan från Irland eller Stor-Brilannieul). Detta synes
äfven framgå af en irländsk munks arbete: “L>e men-sura <>rl>is
som skrefs år 825, i h"ilket arbete beskrifves en atlägsenö, Thule (Island?),
som blifvit i författarens tid besökt af irländska munkar 2).
Madocs färder till Amerika under den engelske konungen Henr k
II:s regering omnämnes icke med ett ord i den engelska his^rien. Be¬
rättelsen uppskrefs först af en bard eller skald vid namn Guttom Owen
och utgafs sedan i “förbättrad upplaga“ afen walesisk författare Ilakluyt.
— Alexander von Humboldt, mr Warden, För. Staternas lärde och kri¬
tiske geograf, irgifvaren af Archuoloyia Amerirana, m. fl. betrakta hela
berättelsen såsom en dikt : och det har icke lyckats nyare resande att
bland indianerna finna de ringaste spår efter celtiska nybyggen ej heller
har man i indianernas språk funnit någon anmärkningsvärd likhet med
walesiskan.
IIvad den föregifna språklikheten angår torde Humboldts yttrande
här böra anföras. Han säger: “Om man i Norra Amerika kunde bland
indianerna träffa spår af något europeiskt språk, så skulle det sannolikt
snarare vara det teutoniska (skandinaviska, tyska eller göthiska) än det
celtiska eller walesiska, som väsendtligt afviker från de germaniska språ¬
ken. Emedan ordb3rggnaden i de amerikanska idiomerna förekommer
de folk, som tala de vesterländska språken, ytterst bisarr, så hafva theo-
logerna deri trott sig finna hebreiska (semitiskan eller arameiskan), de
spanska kolonisterna baskisk^n (el’er iberiskan), de engelska och fran¬
ska kolonisterna walesiskan, irländskan eller neder-bretagnskan. Basker-
nas eller walesarnes föregifvanden att deras språk skulle vara ej allenast
urspråken, utan äfven alla andra språks källor, höras än i Amerika ä"d i
till Söderhafvets öar. Vid kusten af Peru träffade jag en spansk och
en engelsk sjöofficer, af hvilka den ene påstod, att han på Otaheiti hö t
baskiskan, och den andre, att han på Sandwichsöarnc hört walesiska
språket“3).
1) Strinholm: “Svenska Folkets Historia,“ II, sid. 222.
21 N. M. Petersen: “Islands Opdagelse og förste Bebyggelse.“
3) “Relation historique,“ III, 159. \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
