Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
"Rummet mellan bjelkarne och ryggåsen kallades uloft“ (löpt)
och begagnades stundom till sofkammare 1).
Utom den nu beskrifnå “skålen“ eller stugan, som hos de
ringare bönderna tjenade både till sal, kök, spisrum och sof-
kammare, hade de förmögna odalbönderna, j arlame och ko-
nungarne å sina gårdar flera andra hus, såsom gästabudsstuga
(vejtslostofa) 2), “skämma“, “sofbur££ (svefnbur), “målstuga“
(malstofa), kök (eldaskali), jordhus (jardhus), lador (hlada)
m. fl.
“Skämman‘£ (af ££skammr££-kort) låg invid sjelfva ££skålen££
och var delad i två våningar, £’underskämman££ och ££loftetu,
utanför hvilket gick en ££svalgång££ (svalir) med en dit ledande
trappa3). Eldstad fanns åtminstone icke i “underskäm-
man££4). Ljus insläpptes till £doftet££ genom s. k. “loftsglug-
gar££. Den undre våningen hade troligtvis fönster å väggarne.
Under ££skämman££ fanns källare (gröf), hvilken stundom an¬
vändes till fängelse 5). En berömd fornforskare (A. E. Holm¬
berg) säger, att “skämman* 1 2 3 4 5 6* var egentligen en frustuga, en¬
kom bestämd for fruntimren, samt att den motsvarade “högan-
loftsbur££ i medeltidens sagor 6). De isländska sagorna visa
dock, att äfven män vistades i “skämman££ både natt och dag,
den’*, sid. 64). En del af husgerådssakerna i Norden voro af inhemsk
och en del af utländsk, romersk eller byzantisk, tillverkning (C. F. Wi-
berg: “De klassiska folkens förbindelse med Norden“, sid. 59).
1) Sturleson: “Olof den hel. saga“ 151 kap. Ordet “loft" synes ock¬
så stundom betyda en fristående byggnad. Se H. O. Hildebrands af-
handling om “husen i Norge under sagotiden’* (Konungaboken, I, sid.
304).
2) Gästabudssalen var inredd nästan på samma sätt som “skålen“.
3) Sturleson: “Yngl. sag.“ 14 kap. “Magnus Godes sag.“ 13 kap. m.
fl. Hvarje rum å “skämmans“ öfvervåning kallades “loft“.
4) I Inge Haraldssons och hans bröders saga hos Sturleson berättas,
huru konung Sigurd och hans män sköto ifrigt genom loftgluggarne,
bröto ned ugnarne och kastade stenar“ på sina fiender, då desse angrepo
dem i Sigrid sätas gård den 10 Juni 1155.
5) Sturleson: “Olof den hel. sag.** 151 kap. Då “skämman“ uppför¬
des på ett afstånd från “skålen", kallades den “utskämma".
6) A. E. Holmberg: “Nordbon under hednatiden** sid. 223. Samma
åsigt uttalar äfven Strinnholm i sin “Sv. Folk. Hist.“, II, sid 585.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
