Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Frankrike vann "amerikanernas fribref genklang hos alla fri-
sinta medborgare, af hvilka många började med det lifligaste
deltagande betrakta strilen "såsom en förnuftets och de mensk-
liga rättigheternas kamp mot föråldrade och sjelftagna makt-
anspråk.”
Kort innan sjelfständighetsförklaringen antogs hade gene-
ral Howe kommit till New York med den styrka, som några
månader förut nödgats utrymma Boston, och landsatt 9000
man å Staten Island (den 8 Juli). Kort derefter förenade
sig med honom hans broder amiral lord Howe, hvilken an-
kom från England med förstärkning, hufvudsakligen tyska
trupper 1). Dessa — jemte general Clinfons kår — ökade
den engelska hären till 25,000 a 30,000 man. Washington
kunde till en början mot denna här uppställa endast 8,000 a
10,000, hvilken styrka dock snart fördubblades.
Vid fälttågets början detta år var engelsmännens krigs-
plan att med tre härar samtidigt anfalla amerikanerna. Clin-
ton skulle vapentaga Charleston och med i Södern bosatte’ro-
jalisters” hjelp bringa de södra kolonierna till lydnad; Bour-
goyne undsätta Quebec och jaga amerikanerna ur Canada och
Howe intaga New York, framrycka mot den amerikanska huf-
vudhären och, sedan densamme blifvitslagen, förena sig medå
Bourgoyne och kufva de norra kolonierna. — Howes mål var
foljaktligen att med det snaraste bemäktiga sig New York;
men innan han skred till anfall försökte han inleda under-
handlingar med amerikanerna i hopp om att kunna åstad-
komma en förlikning mellan moderlandet och kolonierna. Då
detta försök emellertid misslyckades 2) lät han (den 22 Aug.)
lågorna. I New York samlade sig borgarena ach nedbröto Georg III:s
staty från dess pidestal i Bowling Green och göto af "blykolossen” re-
publikanska kulor. I Boston upplästes sje fständighetsförklaringen i
Faneuil Hall under folkets lifliga bifallsyttringar. Med icke mindre bi-
fall mottogs handlingen af hären och landtbefo kningen.
1) Den engelska regeringen betalade till de tyska småfurstarne om-
kring 36 dollars för hvarje soldat samt förband sig, att under soldaternas
frånvaro skydda furstarnes område mot fiendtliga grannar.
2) Härtill bidrog bland annat, att general Howe icke i sina skrif-
velser titulerade Washington "commander in chief” (öfverbefälhafvare).
Washington vägrade på det bestämdaste att mottaga bref eller skrifvel-
ser, i hvilka han icke tilldelades nämda titel.
LÄ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
