Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
00
hvilken amerikanerna byggt stora förhoppningar, blef emel-
lertid snart innestängd af den engelska och kunde under nå-
gra månader ingenting uträtta.
Arnolds förrädert var en annan af amerikanernas mot-
gångar under dettaår. General Arnold, hvilken utmärkt sig
vid Quebec, Stillwater och andra ställen, hade ofta stått i ett
spändt förhållande till Washington och Gates. Såsom mili-
tär-guvernör i Philadelphia hade han gjort sig illa omtyckt af
befolkningen och beskyllades för att hafva för egna behof an-
vändt allmänna medel. Han stäldes inför en krigsrätt, hvil-
ken visserligen frikände honom från straff, men ålade öfver-
befälhafvaren (Washington) att allvarligt förebrå honom för
hans handlingssätt. Denna dom väckte hos den skyldige
hämdkänsla och han beslöt att öfvergå till engelsmännen. Ge-
nom en dylik handling skulle han lyckas icke blott utkräfva
hämd utan äfven förbättra sin ekonomiska ställning. Underett
diktadt namn satte han sig i skriftlig förbindelse med sir Henrik
Clinton i New York, sökte och erhöll af Washington högsta be-
fälet å West Point, som då var Förenta BStaternas vigtigaste
fästning och härens förrådsdepot, samt lofvade att öfverlemna
densamma i engelsmännens händer för ettprisaf50,000 dollars
och en brigad-generals fullmakt. Clinton sände efter 18 må-
naders brefvexling en 29-årig adjutant, den trogne och pålit-
lige major Johan Andre, att träffa slutlig uppgörelse med Ar-
nold. De båda officerarne sammanträffade den 22 September
å den utsatta mötesplatsen, Haverstraw, omkring 6 mil nedom
West Point, hvarest "handeln afslutades.” Omständigheterna
nödgade emellertid André att återvända till New York lands-
vägen och han blef derunder gripen af 3 amerikaner (Johan
Paulding, David Williams och Isak Van Wart) nära Tarry-
town. Dessa "ärlige milissoldater,” som af en tysk historie-
Dess ordenstecken var en örn, som bars i blått band med hvita kanter.
Å örnens bröst var anbragt bilden af romaren Cincinnatus vid sin plog
samt inskriften: "Omnia reliquit servare rempublicam.” Å den andra
sidan af ordenstecknet syntes ryktets gudinna kröna hjelten med en la-
gerkrans, å hviiken lästes orden: "Virtutis premium.” Emedan ordens-
utmärkelsen gjordes ärftlig ogillades hela institutionen af de ifrige repub-
likanerna. OÖOrdensreglorna förändrades 1774 och den "aristokratiska in=
rättningen” afskaffades derefter i de flesta staterna.
TN tt FRID TEE ERINE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
