Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
härjande i Missouri, men begaf sig sedan öster ut i afsigt att
bemäktiga sig Förenta Staternas arsenal vid Harpers Ferry
nära Potomacfloden och derifrån kaila slafvarne i Maryland
och Virginien till kamp för frihet och menniskorätt. Den 19
Oktober 1859 kom han med 21 följeslagare (16 hvita, bland
dem 3 hans egna söner,och 5 färgade) till den lilla staden och
bemäktigade sig arsenalen. Men någon uppresning bland
slafvarne lyckades han dock icke åstadkomma. Utan dröjs-
mål ryckte statens milistrupper och en kår Förenta Staternas
marinsoldater, anförda af öfverste Robert E. Lee,emot honom
och hans liila styrka. Sedan han vägrat att gifva sig stupade
13 af hans skara, 2 flydde, de öfrige sårades och tillfångatogos,
De fördes derefter till Charlestown, Virginien, hvarest Brown
och hans ännu lefvande medkämpar dömdes till döden och
hängdes den 2 påföljande December. I nordstaterna beun-
.drades Brown af slafverimotståndarne såsom en ny Spartacus,
i sydstaterna lades hans uppresningsförsök medborgarne i
Norden till last och man påstod, att han var en medlem af en
stor liga, som hade till mål att åstadkomma negeruppror och
beröfva slafpatronerna deras "lagliga egendom.” Det utskott,
som af kongressen tillsattes att undersöka huruvida denna
misstanka var grundad, kunde dock icke finna några bevis för
densammas rigtighet.
4... De politiska partierna, presidentvalet. Vid presidentva.
let 1860 var slafverifrågan den mest brännande. Det republi-
kanska partiet, som förfäktade grundsatsen, att kongressen
egde rätt att förbjuda slafveriet i territorierna, uppstälde så-
som presidentkandidat Abraham Lincoln från Tllinois. Det
demokratiska partiet var deladt i två grenar. Den ene, hvars
presidentkandidat var S. A. Douglas från Illinois, förfäktade
grundsatsen, att kongressen icke egde rätt att förbjuda slaf-
veriet i territorierna, men att medborgarne i desamme egde
rätt att efter behag tillåta eller förbjuda detsamma. Den an-
dre grenen, hvars presidentkandidat var Johan &C. Brecken:
och de tagna vapnen draga sig tillbaka till de otillgängliga bergstrak-
terna dröjde han qvar i staden till dess 1500 milistrupper hunnit samlats
för att angripa och taga honom till fånga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
