- Project Runeberg -  Förenta Staternas Historia från och med Frihetskriget till närvarande tid (1763-1881) /
350

(1880) [MARC] Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

var år 1860 endast 64,640,838 dollars, var i Augusti 1865
nära tre tusen millioner dollars ($2,156,431,571) eiler 78 dol-
lars 25 cents å hvar öch en af landets innebyggare 1). Re-
bellernas krigskostnader uppgingo, enligt hvad en Söderns
historieskrifvare (Pollard) meddelar, till omkr. 3,500,000,000
dollars, Till dessa stora summor komma vidare alla enskilda
staters, counties och städers samt välgörenhetssällskaps utgif-
ter, för att icke tala om den egendom, som under kriget för-
stördes. = |

Nationalkrediten lyckades unionsregeringen upprätthålla.
Genom lån och genom direkt och indirekt beskattning anskaf-
fades de för behofven nödiga medlen. Den 1 Jannari 1862
upphörde landets banker att hetala med klingande mynt (su-
spended specie payment), hvarefter kongressen den 6 Februari
bemyndigade finansministern att utfärda pappersmynt, ’’För-
enta Staternas sedlar” eller s. k. "greenbacks” (grönryggar),
hvilket mynt förklarades vara ett lagligt betalningsmedel.
Demokraterna ansågo, att ett dylik? beslut var stridande mot
state-rights-grundsatsen och att nationalregeringen icke egde
konstitutionel rättighet att utfärda sådant mynt. De röstade
följaktligen nästan utan undantag mot lagförslaget i kon-
tida. — Silfver och guld försvann ur den allmänna rörelsen,
Klingande mynt steg inom kort i pris eller med andra ord
värdet å pappersmyntet sjönk. Detta värde var beroende af
händelserna å krigsskådeplatsen. År 1862 den 1 Juli var
hvarje pappersdollar värd 86.6 cents, samma dag 1863 76.6
cents, samma dag 1864 38 7 cents och samma dag 1865 70.4
"cents i guld. Den 9 Juli 1864 var guldets kurs högstseller

298 d. v. s. 298 dollars i pappersmynt voro 1 värde lika med
100 dollars i guld. Bristen på nödigt skiljemynt gjorde det

1) Under kriget utfärdade nationalregeringen till Pacific-jernvägs-
bolagen 6 procents obligationer uppgående till 64,623,512 dollars, hvilket
kapital med räntor bör i viss mån anses såsom nationalskuld.

Unionsregeringens inkomster och utgifter under åren 1862—1865 voro:
Inkomster: 1862 $51,987,455, 1863 $112,697,290; 1864 $264,626,771; 1865
$333,714,605. Utgifter: 1862 $474,761,818; 1863 $714,740,725; 1864
$865,322,641; 1865 $1,297,555,224. i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enanderusa/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free